Om omvärlden betraktar självstyrelsen som en gummistämpel är det upp till Åland att visa att så inte är fallet.
SKA DEN nya finländska spellagstiftningen en gång för alla sätta punkt för Paf:s gyllene år i Finland - och i samma veva göra livet många miljoner euro fattigare för åländskt föreningsliv? Eller kommer Åland att stå på sig och leda den landskapsägda guldkalven helskinnad genom alltihop?

DRAGKAMPEN OM Lissabon är den fnurra på tråden mellan Helsingfors och Mariehamn som fått mest uppmärksamhet under senaste tid. Men spelet om Paf och spelmiljonerna sker på minst lika hög nivå, och med minst lika mycket nationell prestige, pengar och makt i potten. Parallellerna stannar inte där. Om startskottet för den åländska oron över Lissabon är att självstyrelsens röst inte blivit hörd så gäller samma sak för höstens Paf-drama.
Den nya lotterilagstiftning som Finland är i färd med att ta fram berör i högsta grad självstyrelsen, eftersom republiken hyser två spelländer. Ändå stod det tidigare i höst klart att landskapets myndigheter inte tillfrågats i frågan. I båda fall, Lissabon och Paf, har med andra ord självstyrelsen reducerats till något som varken hörs eller beaktas.
MÄRKLIGT ÄR det knappast. För varför skulle egentligen inrikesministeriet, satt att maximera vinsten hos de egna spelföretagen till förmån för uppdragsgivaren riksdagen, ta hänsyn till vad en landskapsregering kan tänkas tycka om en penningautomatförening? Jodå, det står kanske något om det i lagen. Men sist och slutligen kan det bestridas ända upp till högsta domstol. Det som avgör är i stället de politiska schackdragen i realtid. Detta - att fatta snabba och oortodoxa beslut för landets bästa - är en av den finländska riksdagens paradgrenar.

OM BÅDE Lissabon och Paf-följetongen inskärper någon lärdom för självstyrelsen är det därför följande. Att bara hänvisa till självstyrelsens rätt och existens räcker inte. Den juridiska argumentation måste underbyggas med både förhandlingstaktik och gärna också en och annan listig fälla.
Om ni bråkar med oss, så blir följden...
Det är exakt så Mariehamn samtalat med Helsingfors om Lissabon. Om inte ni ger oss en högre röst i EU, kan inte heller vi garantera ett ja till Lissabon, med pinsamma följder för Finlands anseende... Och det är exakt så Åland nu, bakom kulisserna, också försöker tackla det senaste hotet mot Paf.
ETT LICENSSYSTEM för spelbolag, som nu snabbt tas fram vid lagberedningen, är på många sätt en intressant idé. I bästa fall kan det göra Åland till ett landskap som lockar till sig nya idéer och entreprenörer inom den bransch som inte är okomplicerad men som för med sig mycket pengar.
Spelbranschen.
Ändå är det inte en vild gissning att licenssystemet just nu mest fungerar som ett illa dolt hot riktat mot inrikesministeriet och riksdagen. Om ni verkligen går vidare med en ny lotterilagstiftning som slår hårdast mot vårt Paf, ja då har vi beredskap att sjösätta ett licenssystem som släpper in Ladbrokes, Unibet och hela gänget av utländska speldrakar på finländskt territorium, åtminstone i teorin. Det är i och för sig ren och skär utpressningstaktik, men det är modigt och nyktert tänkt. För om omvärlden betraktar självstyrelsen som en gummistämpel är det upp till Åland att visa att så inte är fallet.

Niklas Lampi