Har turismen på Åland någon framtid?
De senaste somrarna har varit hårda för de företagare som behöver turister för att göra goda affärer. Kalla försomrar brukar göra att fler nordbor väljer att boka en resa till det sol- och värmesäkra Medelhavet i stället för att chansa på att vädret blir fint i närregionen lagom till semestern.
Just den situationen har drabbat de åländska företagarna de senaste somrarna, utöver den kraftfulla konkurrens som lågprisflyg redan utgör för den nordiska turismnäringen. Också på Åland är det många köpmän som grymtat uppgivet de senaste åren när de besviket räknat ihop dagskassorna under sommarmånaderna.
Till viss del har möjligen Åland sig självt att skylla. Svenskarna har liten kunskap om att Åland är enspråkigt svenskt, man tror att det kostar väldigt mycket att handla här och de allra flesta ser inte mer än hamnarna i Mariehamn eller Långnäs när kryssningsfartygen gör sina korta stopp. Här har inte marknadsföringen lyckats.
Lägg därtill att de stora evenemangen klumpas ihop under kort, kort tid. Rockoff, Sjödagarna och Vikingmarknaden hålls alla under ett par intensiva juliveckor. Före och efter är utbudet för familjen eller den festlystne tunnare.
Den kommande sommaren saknas – förmodligen – också Smartpark i utbudet för familjer som försöker hitta något att göra när stranden inte lockar eller vädret inte lockar till bad.
Så är det kört? Självklart inte. På en större skala kommer närturismen att öka när stater så sakteliga inför flygskatter, vilket snart är ofrånkomligt. Men framför allt finns det fortfarande ett stort driv och en framåtanda bland de åländska företagarna. Ett par exempel i närtid är Dennis Janssons planer för en stugby med bad där Mariepark ligger i dag. Nära hamnen och dessutom i en del av staden där mycket lite finns att göra för turister i dag. Måtte man nu bara lösa frågan om tillfartsvägar.
Det andra är Ålands Golfklubbs planer på en ombyggnad av Slottsbanan, signaturen för golf på Åland. Klubben utsågs förra vintern till Finlands finaste 36-hålsanläggning, men klubben har trots, eller möjligen på grund av, detta modet att tänka ytterligare steg framåt. Konkurrensen om golfturister är stenhård. Allt fler klubbar i Sverige skriver avtal med varandra och låter sina medlemmar spela på en handfull banor för samma pris som en. Då blir suget efter en utflykt till exempelvis Åland mindre.
Just golfturismen är viktig. Dels är den inte beroende av andra evenemang, utan är stark under stora delar av sommarhalvåret. Dels inbringar den bra med pengar till det lokala näringslivet. I Åsub:s återkommande undersökningar ”Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland” tronar golfen som etta i kategorin som visar vilken turistgrupp som spenderar mest pengar under sin tid på Åland. 420 euro per person spenderade golfarna enligt den senaste undersökningen som presenterades 2013, följda av sportfiskarna som gör av med 380. Dessa båda turistgrupper är tämligen överlägsna i statistiken, och alla insatser som görs för att öka dessa kommer att ge intäkter till det lokala näringslivet.
Sportfisket är dessutom den gren inom turismen som växer mest. Sportfiskarna har ökat sitt spenderande från runt 200 euro/person 2003 till 380 tio år senare.
Så vad göra? Bygga golfbanor och utbilda fiskeguider? Gärna, men det är inte poängen. För att öka attraktionskraften av Åland som turistmål finns inget bättre sätt än att skapa ett ”surr”. Mun-till-mun-marknadsföring är bevisat effektivast. Glada och nöjda golfare och sportfiskare som berättar för sina bekanta om Åland i positiva ordalag blir våra bästa ambassadörer för all form av turism.
Så, till alla er som har planer och vågar tro på dem: kör! Kört hårt! Trots mörka minnen finns det vägar framåt för Åland som den turistdestination det borde vara.
(Fotnot: skribenten är medlem i Ålands Golfklubb, men är inte aktiv i klubbens styrelse eller utskott.)

Jonas Bladh