När regeringscheferna från de nordiska länderna inklusive lantrådet Katrin Sjögren från Åland samt företrädare för Grönland och Färöarna, träffades i Reykjavik i förrgår undertecknade man en deklaration om att bli den mest hållbara regionen i världen.
Överenskommelsen bygger på den deklaration som de nordiska miljöministrarna skrev på i Helsingfors i januari.
I deklarationen sätts målet att de nordiska samhällena ska bli koldioxidneutrala och basera ekonomin på grön tillväxt med tyngdpunkt i ”kunskap, innovation, mobilitet och digital integrering”. Vikten av social hållbarhet och att främja inkluderande och jämställda samhällen lyfts även fram.
Den nordiska deklarationen kommer att presenteras gemensamt på FN:s klimattoppmöte i New York den 23 september.
Med på mötet fanns vd:arna i företagsnätverket Nordic CEOs for a Sustainable Future (Nordiska vd:ar för en hållbar framtid), ett samarbete mellan 14 nordiska storföretag, som exempelvis Telia, SAS och Nokia, som förbundits sig att arbeta för hållbarhet.
Att ledande politiker och företagsledare möts för diskutera näringlivsklimatet är inte ovanligt. Det är bra att de även möts för att diskutera hållbarhet. Att ställa om samhället i en hållbarare riktning ligger i allas intresse och kräver ett intimt samarbete mellan alla samhällsdeltagare, på alla nivåer.
Det privata näringslivet har både stora möjligheter och ett betydande ansvar att bidra till en hållbar utveckling. Historien är full av nytänkande entreprenörer vars innovationer gjort livet bättre för många.
Att leverera vinst till ägarna är naturligtvis grundläggande för själva idén med företag. Men lika viktigt och självklart är kravet att det privata näringslivet tar ansvar för att bidra till ett välmående och stabilt samhälle, med tanke på hur mycket skattepengar samhället bidragit med i form av utbildning, infrastruktur och bidrag. Samhällsbygget är ett intrikat samarbete, ett givande och ett tagande.
I Yles intervju med Telias vd Johan Dennelind på mötet i Reykjavik, framhåller han att den offentliga sektorn måste visa vägen själv genom att exempelvis ställa högre klimatkrav i sina offentliga upphandlingar.
Han efterlyser belöningar till miljömedvetna företag.
”Det är ju skillnad på incitament och reglering, vi förespråkar ju starkt incitament för dem som faktiskt gör rätt saker för att uppnå klimatmålen. Då tror jag man snabbar på utvecklingen och att det är fler företag som kliver på tåget”.
Men ansvaret vilar lika tungt på företagen att själva ställa om i hållbar riktning. Förvisso finns det många företagare som gör så, som betraktar bolagsbygget på lång sikt. Men det tål att påminnas om eftersom många andra betraktar de kortsiktiga klippen som ideal.
Det fint att regeringschefer och vd:ar formulerar högt ställda ideal. Men det är hög tid att leverera konkreta åtgärder också.

Petter Lobråten