Jubileumskonserten inleddes med att lantrådet Veronica Törnroos höll ett kort välkomsttal och strax därefter anslöt talman Bert Häggblom tillsammans med kvällens huvudgäst, kommerserådet Anders Wiklöf. Anders Wiklöf som inför Åland 100 donerat Steinwayflygel D-274 till Alandicas konsertsal tilldelades sedan av lantrådet och talmannen utmärkelsen ”Århundradets ålänning.” Med denna exklusiva flygel kommer pianister och solister i världsklass att vilja koncertera på Alandica. Det är musikexperter ense om.

Pianisterna som hade äran att premiärspela på flygeln var finländske liro Rantala. En pianist med stor internationell karriär, som dessutom fått utmärkelsen Pro-Finlandia-medaljen. Premiärspelade gjorde också Ålands flitigaste och populäraste konsertpianist Patrik Komorowski.

liro Rantala öppnade med att virtuöst framföra Candide Overture av L Berstein och vi hörde för första gången pianots fantastiska toner och den superskicklige pianisten. Sedan klingade åländske Jack Mattssons, Cavatina ut i tonerna till Patriks Komorowskis piano och Andreas Nybergs violin. Mattssons Cavatina är alltid lika berörande att lyssna till, och ett utmärkt konsertval. 

Konsertprogrammet innehöll flera musikgenrer där också stråkmusiken hade en central roll. Vi lyssnade på Minna Pensola och de överiga spelmännen, i tre polskor från Österbotten som tillsammans med liros piano sedan effektivt övergick i W.A Mozart piano concerot C-dur, Allegro Assai. Senare spelades också Mozarts Andante från samma pianokonsert. Särskilt i Andantesatsen fick vi njuta av liros smeksamma, och tilltalande pianospel.

liro Ranata framförde även egna kompositioner, bland annat Any one With Heart, den hade spelglädjen och musikaliteten som sitt kännetecken. liro hanterar både de virtoösa och disktiskta tonerna på ett enastående sätt och han är som person spontan och trevlig och bjuder på sig själv. Det var bara att njuta! Häftig var också Freedom där liro preparerade pianot genom att lägga frottéhanddukar inne i flygeln.

Men jag minns särskilt liros Tears for Esbjörn, skriven för piano och stråkar som är en hyllning till musikern Esbjörn Svensson som tragiskt omkom i en dykolycka. Havet kändes där nära och djupet framstod genom stråkarnas motsatsrörelser till pianot.

Havet som musiktema, med livet som ett öppet hav och den lilla människan ensam i en båt, symboliceras i Une barque sir l´océan, av M. Ravel. Det var Patrik Komorowskis som ömsint och intensivt förmedlade livets mysterier i denna utsökta musikpalett. Havet som också omgärdar oss på Åland skapade ytterligare äkthet till musikupplevelsen.

Konserten som mest blickat utåt mot Norden och Europa avslutades med Ålänningens sång, med början i en vacker specialarrangerad sats för stråkar och piano. Violinsolist var Andreas Nyberg. Publiken inbjöds därefter att sjunga med i de två första verserna. Det blev en både högtidlig och värdig avslutning på jubileumskonserten.

Men vi överraskades ytterligare med att åländske Ville Wahlsten, mest känd från The voice of Finland, entrade scenen och sjöng den välkända My Way. Sången upplevdes särkilt riktad till Anders Wiklöf men också till ålänningens snart hundraåriga vandring på den egna vägen.

Text: Eivor Lindström