Regeringens budget har fel prioriteringar, är för liten och går för långsamt. Jag sågar den ändå inte vid fotknölarna ännu. Det är en process. Detta är både kritik mot budgeten och önskemål för nästa.
Vi prioriterar personer och företag före kommuner. Regeringen sägs däremot vara en kommundirektörs-regering. Det sades om den första tilläggsbudgeten att 10 extra miljoner skulle gå till personer och 10 extra miljoner skulle gå till företag.
Men gick 10 miljoner till personer? Och var de extra? Det var 5 miljoner till AMS för att betala understöd. Det var väl enligt gällande lag och inte nytt? Och 30-lappen, till permitterade. Hade de inte hade fått den (vilket var bra), så hade kanske kommunerna tvingats att betala olika sociala stöd. Det kan ses som 5 miljoner till kommunerna, även om personer var mottagare. Personer fick kanske inte ”personer” något extra?
Låt mig backa bandet. Vi hade en liknande kris på 1990-talet. Men den 4 maj 2020 var arbetslösheten den högsta någonsin på Åland. På 1990-talet hade vi en bankkris. De ansågs huvudskyldiga men även alltför viktiga och därför gavs stora stöd åt dem. Den slutliga förlusten för staten blev 35 miljarder eller tre gånger större än krigsskadeståndet till Sovjetunionen.
Effekterna blev att 300.000 företag och privatpersoner fick långa betalningsproblem och bankkrisen ledde till 14.000 självmord. Detta är något vi måste undvika nu och stöda personer och företag. Jag minns inte att en enda kommun skulle ha avlidit till följd av 90-talskrisen.
Nu vill LR ge 5 miljoner till kommunerna. 1,5 miljoner som förebyggande utkomststöd, vilket vi stöder. Och ytterligare 3,5 miljoner för att kompensera kommunerna för minskade inkomster, viket vi inte stöder.
Resultatet blir då att kommunerna får nästan 10 miljoner medan personer får 1,5 miljoner vilket är en felaktig prioritering. Jag läste igenom Vihriäläs rapport till Marin-regeringen i helgen och där nämns ordet ”kommun” en enda gång.
Att jag stöder tankegångarna i rapporten kanske inte är så överraskande då en av författarna är min tidigare lärare och senare kollega på Hanken i Helsingfors, nobelpristagaren Bengt Holmström. Den rapporten har en gedigen nationalekonomisk bakgrund, vilket man kanske inte kan säga om regeringens coronabudget.
LR säger att vi måste ta ett lån i höst. Det kan bli från banken eller pensionsfonden. Vi kan tänka oss lån för att hjälpa personer, vuxna och barn samt företag, men inte lån till drift och inte till lån för att ge pengar åt kommunerna.
Vad behövs? Riksregeringen talar om 20 miljarder extra i lån. Med 0,47 procent motsvarar det hela 94 miljoner euro för Åland. Då klumpsumman minskar med 25 miljoner, skulle det ge ett underskott på 125 miljoner euro för 2020. Detta måste vi tyvärr bereda oss för.
I Vihriälä-rapporten finns en internationell jämförelse av coronastöd. I helgen hörde jag att rika USA spenderat 3.000 miljarder dollar. Det motsvarar 250 miljoner för Åland. Fattiga Portugal har satsat 12,4 procent av sin BNP. Det motsvarar 175 miljoner för Åland. Vi har spenderat 2,4 procent av BNP.
Så budgeterna har fel prioriteringar, innehåller för lite och går för långsamt. Vår regering inledde snabbt med likviditetslån & stöd till företag, och 30-lappen till permitterade, men sedan gick luften gick ur. De talar om sin verktygslåda, men öppnar den inte. Regeringen verkar ha trott att det gällde ett hundrameterslopp när det kanske är marathon eller Ironman.
Åland Boost kan vara ett bra verktyg, men Åland behöver mycket, mycket mer.
Stephan Toivonen Åländsk demokrati
Ålandstidningen