Ulla Wikströms skolgång var väldigt sporadisk på grund av kriget. Ibland gick hon i skola och ibland var hon vid fronten i Hangö som lotta. Endast 16 år gammal och som frontlotta präglade hennes ungdom av kriget.

– Jag glömmer det aldrig, säger hon.

Redan tidigt visste Ulla Wikström att hon skulle utbilda sig till farmaceut. Hon studerade i Helsingfors och fick med jämna mellanrum söka skydd när bomberna föll. 1956 blev hon klar med sin farmaceututbildning. Under studietiden sommarjobbade hon på Åland.

– Vi var tre, alla hette Ulla, som kom till Åland och bodde tillsammans i ett rum och alla jobbade vi på apotek.

Efter den första sommaren på Åland åkte Ulla Wikström till Sverige för att arbeta ett år. Väl tillbaka på Åland jobbade hon på olika apotek innan hon fick fast anställning på Stamapoteket som i dag heter Nya apoteket.

– Där jobbade jag i 30 år innan jag gick i pension som 70-åring. Jag är väldigt tacksam över att jag hade fina arbetsgivare så att jag kunde jobba kvar så länge. I dag kom det ett kort från Schweiz från apotekare Grönbergs flickor. Jag blev både glad och förvånad, säger Ulla Wikström.

På Åland hittade hon sin blivande make och de bildade familj.

– När min make dog för 20 år sedan frågade mina släktingar om jag skulle flytta. Men den tanken slog mig aldrig. Jag hade mina vänner här, säger hon.

Filmen ”Trilla piller”

1992 var Ulla Wikström med i filmen ”Trilla piller”. Den spelades in på apoteksmuseet på Ålands museum.

– På den filmen kan man se hur man arbetade i apotek förr. Samtidigt kan man se hur fint apotkesmuseet var då. Nu är det helt förstört, säger hon.

Vad sysslar du med på dagarna?

– Jag läser en hel del. Jag går ut och går, ofta till Torget. Ibland tar jag taxi till Röda korsgården för att delta i olika verksamheter. Är det vackert väder promenerar jag hem därifrån.

Ulla Wikström tycker att Mariehamn har ett fint bibliotek med väldigt bra service.

– Jag är med i projektet ”Boken kommer”. Det betyder att man kan beställa böcker och så får man dem hemlevererade.

Vad läser du?

– All skönlitteratur och gärna också memoarer.

Hon löser också korsord och stickar. Hon har alltid något stickprojekt på gång.

– Just nu stickar jag babyhjälmar som jag sedan ger till vänner och bekanta. Jag för dem också till BB nu och då. Det är uppskattat. Jag ser inte på tv på dagarna utan först vid 19-tiden då jag ser på nyheterna.

Ångrar två saker

Ulla Wikström är glad över att hon har så bra hälsa som hon har och hon är väldigt tacksam över att hon fortfarande kan bo hemma.

– När man kommer upp i den här åldern får man naturligtvis olika problem men i det stora hela har jag fått vara frisk. Men 1941 hade jag difteri och fick skötas hemma i stället för på sjukhus. När jag var på läkarkontroll sa läkaren att jag skulle sluta som apotekselev eftersom jag kunde dö när som helst. Jag svarade att det kunde han också göra, säger hon och skrattar.

Ulla Wikström säger att hon har det bra och tar dagen som den kommer utan att göra upp några planer.

– Jag ångrar bara två saker i mitt liv. Det en är att jag inte frågade min svärmor varför hon kom till Åland. Det andra är att jag inte lärt mig att använda en dator för allt finns på nätet nu för tiden. Men samtidigt tror jag inte jag skulle ha ro att sitta framför datorn någon längre stund.

Har du några goda råd att ge dagens unga som inte har samma livserfarenhet som du?

– De ska utbilda sig, lära sig språk och åka utomlands och se annat. Man ska lära sig att vara nöjd med och acceptera det liv man har. Det blir lättare på det sättet.