Krönika

Krönika av Ove Andersson.

Vad ska Åland leva av i framtiden?

Publicerad

Ledarsidan

Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.

De offentliga utgifterna fortsätter skena. Ålands bokslut för 2025 visar ett underskott på nästan 28,5 miljoner euro, en ökning med 11 miljoner jämfört med året innan. Fjolåret var det första helåret med ekonomiskt ramverk i syfte att dämpa och förutse kostnader. Ändå missades det budgeterade underskottet över 8 miljoner euro.

Landskapets kassa minskade med 23 miljoner euro. Utan försäljning av skärgårdsfärjor och lån från Fastighetsverket hade det negativa kassaflödet varit 55 miljoner! Ändå benämner finansministern 2025 som ett ”normalår”. Om det här är ”normalt” kommer Ålands ekonomi snabbt att dräneras och skuldbördan växa.

Trots politiska löften om att minska antalet anställda inom den förhållandevis gigantiska offentliga förvaltningen ökade antalet årsverken under fjolåret med 55. Man kan konstatera att det är mycket snack men väldigt lite verkstad i den politiska skötseln av offentliga finanserna. Och då detta pågår mandatperiod efter mandatperiod inställer sig frågan om det i grunden handlar om ett politiskt systemfel och/eller ren oförmåga.

Att offentlig sektor måste göras effektivare är glasklart. Samtidigt går det inte att endast spara sig ur den ekonomiskt negativa spiralen. Minst lika viktigt är det att skatteinkomsterna ökar. Och här finns skäl till stor oro. Sjöfartens minskade betydelse för samhällsekonomin och sysselsättningen har delvis kompenserats av att ett antal större landbaserade företag visar god lönsamhet. Men att förlita sig på att ett fåtal företag ska hålla skutan flytande är inte hållbart. Åland måste både förstärka skrovet och gardera sig med tillräckligt antal livbåtar.

Grunden i vårt näringsliv och vår låga arbetslöshet bygger på entreprenörskap och många mindre företag. Därför är det illavarslande att antalet företagskonkurser under fjolåret uppgick till 23, vilket är rekord. Det är ett bevis på ett uselt företagsklimat och en förklaring till att Åland fortsätter släpa efter i ekonomisk utveckling. Den fortsatta etableringen av stora nordiska affärskedjor på Åland slår hårt mot de lokala företagen. Ännu tuffare blir det i dagarna då Rusta slår upp portarna, följt av Biltema nästa år. Det bäddar för att 2027 riskerar bli ett nytt rekordår för företagskonkurser.

Regeringen vill nå parlamentarisk enighet kring ekonomiska frågor. Historiskt sett brukar resultatet bli att trampa vatten. För att nå konkret förändring gällande utvecklingen av näringslivet behövs en framtidskommission där man med hjälp av utomstående, icke hemmablinda och politiskt färgade experter på nationalekonomisk tillväxt tar fram en konkret åtgärdsplan för att få fart på Åland. Skattegränsbyråkratin, som slår extra hårt mot småföretagarna, måste minimeras, om inte genom förenklat regelverk så genom AI-genererade klareringssystem. Detta gissel till förmån för allt glesare och dyrare taxfree-transporter ligger som ett kvävande stålband runt Åland.

Att, som sittande regering, satsa allt på ett kort med överdriven tilltro till gigantiska vindkraftsparker i orörda havsområden är både en- och vindögt. Risken att skattemiljoner åter kastas i sjön utan någon som helst nytta eller avkastning är uppenbar. Åland behöver en omstart.