Åland behöver en ungdomslag

Linda Blix har helt rätt när hon i lördagens Ålandstidning skriver att samhället i dag saknar ett tydligt ansvar för de unga som faller mellan stolarna när skolplikten upphör. Det är inte rimligt att en 16-, 17- eller 18-åring kan försvinna ur utbildningssystemet utan att någon myndighet har ett uttalat ansvar att följa upp och erbjuda stöd.

Just därför har Liberalerna vid flera olika tillfällen lyft behovet av en åländsk ungdomslag. Senast då vi debatterade gymnasielagen och dessförinnan då frågan om allmänt stöd för arbetslösa hade behandlats i finans- och näringsutskottet.

En sådan ungdomslag lag skulle tydliggöra samhällets ansvar för unga som varken studerar eller arbetar och skapa de strukturer som Linda efterfrågar – binda samma till ett skyddsnät som fångar upp och inte lämnar någon efter.

Det handlar inte om kontroll för kontrollens skull, utan om att ingen ung människa ska lämnas ensam när vägen framåt blivit svår. Åland har i dag flera olika aktörer som verkar för att fånga upp de ungdomar som faller ur utbildningssystemet. Aktörer som Ung resurs, Katapult och Boost utför ett viktigt arbete, men strukturerna behöver stärkas med lagstiftning.

Sekretess är viktig för att skydda individen, men den får aldrig användas som ett argument för passivitet. När myndigheter vet att en ung person riskerar att hamna utanför måste det finnas lagstöd för samverkan. I Sverige finns kommunernas aktivitetsansvar och i Finland finns motsvarande lösningar.

Åland har fortfarande ett tomrum. Det är det tomrummet en ungdomslag skulle kunna fylla. Lösningen är inte att urholka sekretessen utan att införa ett tydligt lagstadgat ungdomsansvar som säkerställer att ingen ung människa tappas bort mellan grundskola, studier och arbetsliv. Frågan är högaktuell och bör prioriteras.

Liberalernas lagtingsgrupp