Vad gör rederierna för Åland?

Färjerederierna som trafikerar på Åland lyfter fram hur viktigt skatteundantaget är för Åland men de verkar inte göra mycket för att hjälpa det åländska näringslivet eller åländska skolor och sjömän samt gemene ålännings skattegränsproblematik.

Undersökningen om skattegränsens betydelse som senast beställdes av rederierna verkar endast ha lyft de konsekvenser som rederierna ville ha fram. Det är klart att trafiken med nuvarande tonnage kanske inte skulle vara lika lönsam som i dag men det betyder inte att annan trafik inte kunde fungera.

Varför ska ålänningar och åländska näringslivet ta konsekvenserna för att det ska trafikera flytande nattklubbar mellan Finland och Sverige som kräver försäljning av skattefri sprit för att finansieras?

Rederierna verkar själva inte göra mycket för att se till att de kunde bidra mer till Åland och de det åländska näringslivet, skolor och sjömännen.

Rederierna skickar sina anställda på kurser till kurscenter på fastlandet i stället för att föra personer till Åland där de kunde bidra med restaurangbesök och hotellnätter. Rederierna håller sina företagsevent på fastlandet där igen näringslivet kunde få nyttan.

Samarbeten med skolorna verkar även där helst falla utanför Åland, om rederierna menade allvar med att de bryr sig om Åland så skulle de se till att de åländska skolorna fylls med elever samt att de åländska kurscentren skulle anlitas samt även att de åländska skolornas simulatorer utnyttjas i stället för att bara vända sig mot Åbo. Praktikplatserna från de åländska skolorna skulle prioriteras och Michael Sars skulle kanske kunna vara överflödig.

De åländska sjömännen verkar även de vara bortprioriterade hos rederierna. Ålänningarna ratas vid rekrytering då de finska fartygen ska ha personal som byter på fastlandet och svenska fartygen vill ha svenska medborgare.

Åländska sjömän tvingas åka till och från Åbo eller Helsingfors på sin egen tid för att komma till och från jobb vilket inverkar på ledigheterna, Mariehamn räknas inte som byteshamn och det verkar finnas en strategi att göra det så svårt som möjligt för ålänningarna. Ålänningarna slutar ombord och icke ålänningar anställs istället.

Det vore intressant att veta hur många ålänningar som fått fast anställning på färjorna sedan Rosella försvann.

Det enda rederiet som i varje fall utåt kommunicerar att de försöker göra något för Åland är Finnlines som tydligt lyfter Åland som resmål och säljer åländska produkter ombord samt funderar på att återupprätta den så viktiga kortrutten mellan Mariehamn och Kapellskär. Kanske det kunde komma något gott ur Eckerölinjens uppköp av Fjärdvägen men det får tiden utvisa.

Om rederierna inte har större intresse för välmående åländska näringsliv, skolor och sjömän så klarar vi oss säkert bättre utan rederierna.

Det vore intressant att se rederiernas syn på dessa frågeställningar i stället för att de alltid bara fokuserar på att deras inkomst från skattefri sprit skulle minska.

Skattegränsobservatören