Brev från riksdagen
Mats Löfström.
Hülya Tokur
På jakt efter tillväxt
Skicka in en insändare
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
”Gasa på och öka hastigheten! Det är bråttom nu”, sjunger Per Gessle i Gyllene Tiders låt ”På jakt efter liv”. Samma ord kunde ha använts för regeringens rambudgetförhandlingar för två veckor sedan där jakten efter tillväxt var huvudfokus.
Regeringen lyckades enas om väl avvägda åtgärder med en ganska liten prislapp. Man har redan gjort betydande strukturella reformer på arbetsmarknaden samt andra tilläggsåtgärder. Eftersom budgetunderskottet är så stort finns inte pengar att göra lika stora stimulerande skattesänkningar som i Sverige, utan de måste vara mer riktade.
Satsningarna fokuserar denna gång långt på att stärka småföretagare, öka efterfrågan på servicetjänster, byggtjänster och bygghandeln – pengar som stannar i lokalsamhället. Man vill underlätta för hushållen via en höjning av hushållsavdraget, samt hjälpa de som måste använda bil för att komma till jobbet genom sänkt fordonsskatt och att minska självrisken för avdrag i beskattningen då man fått ökade kostnader på grund av krisen i Mellanöstern. Regeringen tar ändå inte bort incitament för att minska användningen av fossila bränslen i samhället. Det är en omställning som måste fortsätta.
Man vill att företagsverksamhet ska bli mer attraktivt genom att stärka företagares ställning genom en pensionsreform. Den kommer stärka många småföretagare och minska risken för konkurser. Det är en satsning som kostar 80 miljoner euro, men som man förväntar sig att ska betala sig tillbaka via högre sysselsättning och aktivitet.
Genom att höja hushållsavdraget i både procent och det högsta beloppet hjälper man alla som behöver anlita hushållsnära tjänster i vardagen eller för att renovera. Då många i dessa osäkra tider ändå har pengar på kontot, men varit väldigt försiktiga med att använda dem, kan det här betyda att projekt man avvaktat med nu kommer i gång vilket hjälper handeln och framför allt sysselsättningen för de företagare som utför tjänsterna. Dessutom bör det bidra till att minska den gråa ekonomin. De här satsningarna kommer sannolikt vara extra positiva för Åland som är ett företagarsamhälle med många småföretag och där den här typens satsningar också gör att mycket av pengarna stannar i lokalsamhället.
För de start-up och tillväxtföretag som använder optioner som en del av ersättningen till anställda kommer också en efterlängtad reform där de i fortsättningen beskattas först då de realiseras, i likhet med många andra länder. Detta bör stärka Finlands konkurrenskraft att kunna få nya snabbt växande start-up företag där Finland i Nokias skugga haft många som lyckats. Googla bara Supercell, ICEYE, Silo AI, Wolt, ReOrbit, Bluefors, Oura och IQM för att nämna några. Så nog finns det innovationskraft i det finländska samhället. Den här förändringen vill hjälpa företagen att expandera i Finland, skapa mer arbete och skatteintäkter, så att de inte säljs utomlands, åtminstone inte lika snabbt.
Oppositionen har föreslagit misstroende mot regeringen efter budgetförhandlingarna. Det intressanta är dock att regeringen gjort just åtgärder som de två största oppositionspartierna Socialdemokraterna och Centern efterlyst. Men så här är det politiska spelet.
Oavsett vilka partier som sitter i nästa regering kommer stålbadet i de offentliga finanserna fortsätta. Där finns inga enkla lösningar. Det enda som kan dämpa ytterligare nedskärningar och skattehöjningar är högre tillväxt. Det har varit fokuset i rambudgetförhandlingarna.