Ledare
Linda Lampenius står på Eurovision-scenen tillsammans med Pete Parkkonen, efter en lång väg tillbaka till den finländska publiken.
Pressbild Eurovision, Corinne Cumming
Hoppas att du vinner, Linda
Maktmissbruk » Linda Lampenius hade rätt om Peter Nygård. Ändå var det hon som tystades.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
På tisdag kväll står Linda Lampenius på Eurovision-scenen med fiolen i händerna, bredvid Pete Parkkonen, som Finlands stora hopp i tävlingen. Det är, av allt att döma, ett bidrag som kan vinna på egna meriter. Men det är omöjligt att bara se en semifinal och en möjlig finsk seger. Det stora är att en kvinna som tystades, misstänkliggjordes och förnedrades offentligt nu står där igen, på den scen som en mäktig man en gång försökte beröva henne rätten till.
I en intervju med Dagens industri förra veckan berättar hon om hur hennes liv förändrades efter att hon varnade andra kvinnor för den finskfödde kanadensiske klädmiljardären Peter Nygård. Hon hade sett och hört tillräckligt för att säga ifrån. I efterhand framstår det som modigt, nödvändigt och sant.
Då blev hon inte betraktad som visselblåsare. Hon blev besvärlig, lögnaktig, opålitlig, kanske uppmärksamhetssökande. Så kan det gå när någon säger ifrån innan omgivningen vill lyssna. Den som varnar blir problemet. När sanningen till slut kommer ikapp frågar alla varför ingen sade något tidigare.
Peter Nygård slog tillbaka med en stämning på svindlande belopp. Han hade resurserna, juristerna, pengarna och statusen. Hon hade sitt namn, sitt yrke och ett rykte som gick att slå sönder. Rättsprocessen blev ett vapen. Advokatkostnaderna landade, enligt henne själv, på omkring fem miljoner kronor. Namnet var fortfarande känt, men öppnade inte längre samma dörrar. I Finland kunde hon inte längre uppträda.
Till slut tvingades Linda Lampenius till en förlikning. En av de mest groteska detaljerna är helsidesannonsen i en finländsk kvällstidning. Hon fick betala för att offentligt ta tillbaka sina ord och be om ursäkt. Det räckte inte att hon tystnade. Hon skulle också visa det för alla. Det är svårt att tänka sig en mer effektiv förnedring. Man kan ana att det var poängen.
Linda Lampenius varnade för något som senare visade sig vara sant. Ändå var det hon som fick betala priset.
Linda Blix
I en annan intervju i Dagens Nyheter får hon frågan vad hon vill säga till Peter Nygård.
– Du krossade min karriär. Du krossade mitt förhållande till mitt hemland, till mitt folk. Nu har jag vunnit tillbaka finländska folkets kärlek. Om Pete och jag skulle segra i Eurovision har jag vunnit även över dig.
I dag är Peter Nygård dömd till elva års fängelse i Kanada för sexuella övergrepp mot flera kvinnor. I USA väntar ytterligare rättsliga processer med allvarliga anklagelser om bland annat sexhandel och organiserad brottslighet. Själv nekar han. Det får stå för honom, domstolen har redan sagt sitt.
Det som då gjordes till en skandal kring Linda Lampenius ser i dag ut som en varning från någon som såg tidigare än andra ville se.
De flesta har inte mött en miljardär med advokater och ett internationellt imperium bakom sig. Men många känner igen den mindre versionen: att säga ifrån och ändå bli ifrågasatt. Att varna och kallas dramatisk. Att själv behöva vara fläckfri, samtidigt som den som har makt får förklaringar, ursäkter och tid.
Det är vackert att Finland nu sluter upp bakom henne. Smärtsamt också, efter alla år då hon ensam fick bära det andra borde ha förstått.
Här finns också en mediepoäng. Offentlighet kan avslöja maktmissbruk, men också utnyttjas av den som redan har makten. När Linda Lampenius tvingades köpa annonsutrymme för att ta tillbaka sina ord blev pressen en del av bestraffningen. Därför räcker det inte att säga förlåt i efterhand. Det krävs också att man förstår vad som faktiskt hände.
Linda Lampenius varnade för något som senare visade sig vara sant. Ändå var det hon som fick betala priset.