Ledare

Näringsminister Jesper Josefsson (C) har satt bollen i rullning och spelplanen är satt. Nu är det dags att skrida till verket för att få ett mer företagsvänligt Åland.

Ta chansen Josefsson — visa att LR menar allvar

Näringsliv » Nu är tillfälle att visa verkligt ledarskap. Genom att agera på konkreta hinder kan Åland bli en förebild för företagsvänlig politik.

Publicerad

Ledarsidan

Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.

Näringsminister Jesper Josefssons (C) grepp för att minska de byråkratiska hindren för det åländska näringslivet är lovande. Förutom ett allmänt upprop till det åländska näringslivet att inkomma med var skon klämmer som mest har en arbetsgrupp tillsatts med principen ”En in, en ut”. En princip som eftersträvar att regleringar som direkt drabbar företagen ska kompenseras genom en motsvarande minskning av byråkrati i ett annat sammanhang. 

Detta är synnerligen välkommet. I synnerhet när vi tar en närmare titt på de omfattade byråkratiska hinder Ålands Näringsliv listat i en skrivelse till landskapsregeringen. Låt oss ta en titt på några.

Problemen med näringsrätten känner de flesta till och lagtinget försöker hitta juridiskt hållbara förenklingar. Samtidigt tar LR ut en avgift om 154 euro för en ansökan om näringsrätt. En avgift som sänder ett konstigt budskap — för varför ska det vara dyrare på Åland att starta ett företag än på annat håll? Är det inte dags att ta bort den avgiften och tydligt signalera att man vill ha företag på Åland? Om inte så av principiella skäl?

Ålands miljö- och hälsomyndighet (ÅMHM) är ytterligare ett exempel där LR behöver se över hur de hanterar åländska företag. Olika inspektörer som inspekterar en sak vid skilda besök, men företagen debiteras för varje besök. 

Men för att verkligen visa handlingskraft borde nu LR ta hand om de lågt hängande frukterna och skrida till verket.

Ålands Näringsliv lyfter även frågan om offentlig upphandling. Ett ämne som egentligen skulle kräva ett dussintal egna ledare. För så illa är det.

Upphandlingarna leder ofta till besvär och det skapar osäkerhet och fördröjer utveckling. Kompetenshöjning krävs för att man ska komma vidare och även om inte Ålands Näringsliv skriver det är det många åländska företag som upplever att det har blivit en belastning att vara ett åländskt företag vid offentliga upphandlingar — oavsett bransch. Detta eftersom upphandlingskonsulter anlitas utifrån. Konsulter som inte känner till de åländska företagen och det kunnande som finns. Konsulter som förordar icke åländska lösningar för att de redan känner till storbolagens lösningar. Något som i längden kan bli väldigt dyrt för samhället samtidigt som risken för den så kallade ”IBM-sjukan” ökar. Det vill säga en sjuka där upphandlande myndighet låser in sig i ett visst leverantörsberoende. I synnerhet då det kombineras med tidigare nämnda brister och intern kompetens.

Slutligen lyfts även språkfrågan. Där lagar, kollektivavtal och instruktioner inte finns på svenska. Det här skapar osäkerhet och otydlighet och det är inte acceptabelt. Här måste Åland ställa krav och beställningen måste vara tydlig från hela det åländska samhället. Då går det inte att vi som nu har arbetarorganisationer på Åland som inte står upp för att kollektivavtalen ska vara på svenska. 

Det finns många andra områden att lyfta, men det intressanta är att det finns en rörelse framåt för att minska byråkratin. Men för att verkligen visa handlingskraft borde LR nu ta hand om de lågt hängande frukterna och skrida till verket. Bara för att visa att man menar allvar och att inte näringslivet återigen får rycka på armarna och se saker blir begravda i arbetsgrupper. Nu finns möjlighet — ta den näringsminister Josefsson!