Gör pengarna till tjej- och killgrupperna någon nytta?

Landskapsregeringen har på enskild föredragning av minister Zekaj beslutat att tilldela Feministparaplyet och Regnbågsfyren 34.000 euro sammanlagt till årets slut för att starta upp ett projekt som handlar om tjej- och killgrupper (projektet och finansieringen kommer sedan att fortsätta åren 2026–27).

Metoden anses främja psykisk hälsa och bygga självförtroende hos unga, och på något sätt är det också kopplat till jämställdhet och lika rättigheter för hbt-personer.

Vi har några följdfrågor på det, först till föreningarna:

Metoden tjej- och killgrupper har drivits på Åland sedan slutet av 1980-talet under olika aktörer. Eftersom ytterligare offentliga medel nu ska skjutas till undrar vi om det finns någon evidens för att metoden verkligen leder till förbättrad psykisk hälsa och bättre självförtroende hos unga samt ökad jämställdhet och hbt-rättigheter?

Vad går gruppverksamheten ut på och bygger metoden på annan vetenskaplig grund än en genusvetenskaplig?

Vem utbildar gruppledarna och hur ser den utbildningen ut? På vilket sätt kan just Ålands Feministparaply och Regnbågsfyren anses vara lämpade i frågor gällande ungdomars psykiska hälsa?

Sedan ett par frågor till minister Zekaj: Hur verifierar LR att pengarna gör nytta? Vad har man för kriterier för att följa upp att nyttan kommer att realiseras? Har LR långsiktigt följt upp tidigare insatser och i så fall hur?

Ålands Konservativa Förening Urd r.f