Meddelandet i sig är det viktigaste initiativet

Till slut kom det, det länge utlovade tillväxtpolitiska meddelandet från landskapsregeringen (LR). Det har varit efterfrågat av ett åländskt näringsliv där några av de större företagen går som tåget, medan stora delar av det övriga näringslivet har det tufft att klara överlevnaden med osäker ekonomiskt utveckling, skattegränsproblem och försiktighet från konsumenter.

Tillväxtpolitik har varit ett ämne som lagtinget i mångt och mycket lämnat vid sidan om. Kanske av rädsla för ett komplext område, kanske för att man saknar det skatteinstrument som så ofta används av regeringar och parlament för att öka tillväxten.

Men nu går det inte för politiken att lägga tillväxtdebatten åt sidan längre. Dels på grund av meddelandet i sig, det ska ju debatteras, men än mycket mer på grund av det nya ekonomiska systemet. Det är uppbyggt på två huvudsakliga ben. Förenklat kan man säga att det ena, avräkningsbeloppet, baseras på hur Finlands ekonomi går (inte så bra för närvarande, och benet krymper). Hur mycket pengar det andra ger beror på hur den ekonomiska utvecklingen ter sig på Åland, kort sagt hur mycket skatt som betalas in i landskapet (tack vare de företag som går bra växer det andra benet just nu).

Det är här tillväxtpolitiken kommer in. Det första benet kan Åland inte göra så mycket för att påverka, Finland sköter sin ekonomiska politik utan att fråga lagtinget. Men det andra benet kan en aktiv tillväxtpolitik påverka i högsta grad. Om förutsättningarna för att driva företag, med alla fördelar ett framgångsrikt näringsliv har i form av arbetstillfällen, utdelningar och skatter, är goda ökar landskapets intäkter och det finns mer pengar till vård, skola, omsorg, kollektivtrafik vad det nu vara månde.

För första gången lägger en landskapsregering nu fram ett tillväxtpolitiskt meddelande. Mycket i meddelandet och den tillhörande handlingsplanen känns igen från den rapport som Bjarne Lindström lade fram på uppdrag av LR i december. Tonvikten för tillväxtpolitiken föreslås läggas på export, och till skillnad från tidigare handlar det inte i första hand om nya företag utan lika mycket om sådana som redan finns och har potential att utvecklas och växa. 

LR lägger fram en lång rad förslag i meddelandet och den bilagda handlingsplanen. Mycket är redan påbörjade eller beslutade insatser, men annat är nytt. Framför allt finns en vilja att landskapet och näringslivet ska gå hand i hand på tillväxtresan. Det har för all del funnits en hel del gemensamma insatser genom åren, men samarbetet ska ske närmare i LR:s vision. Likt staters delegationsresor där statsbesök kombineras med affärsuppgörelser ska LR ta med sig näringslivsrepresentanter på sina resor. Forskning, näringsliv och politik ska vigas samman för utveckling av näringlivet och matchning av arbetskraften.

Det är bra initiativ, alla delar av Åland behöver samarbeta för att tillsammans skapa bäst möjliga förutsättningar för framgång. Möjligen anas en aningens oro i maggropen i att politiken kan lägga sig i för mycket av näringslivets affärer, men låt oss hoppas att det bara är en cynisk ledarskribents hjärnspöken.

LR vill också öka stödet att ansöka om EU-pengar till näringslivet. Det borde förstås ha varit givet redan, men det är bra att detta lyfts fram. Likaså är initiativet till en tillväxtfond för riskkapital med privat medfinansiering. Rikskapital är en nödvändighet för att satsningar ska kunna genomföras, och ett offentligt drivet initiativ har saknats sedan Ålands Utvecklings Ab lades ned.

Det ska sägas att meddelandet i sig knappast är revolutionerande sett till de förslag som läggs fram, men det kanske inte är huvudsaken. För även om det finns förslag i meddelandet som har potential att bära gott om frukt är meddelandet i sig den stora poängen. Att tillväxtpolitik nu – äntligen – förs upp högt på dagordningen är det allra viktigaste meddelandet för med sig.