Det blivande lantrådet Katrin Sjögren har inlett pussel att hitta en ny regering, men hon gör det i ett politiskt landskap som förändrats på flera sätt genom valresultatet.
Det blivande lantrådet Katrin Sjögren har inlett pussel att hitta en ny regering, men hon gör det i ett politiskt landskap som förändrats på flera sätt genom valresultatet.
Foto: Robert Jansson
Foto:

Bild

Ett nytt politiskt landskap ändrar förutsättningarna för regeringsbygget

När Katrin Sjögren (Lib) inledde arbetet med att bygga nästa landskapsregering gjorde hon det i en verklighet som säkerligen ser annorlunda ut än vad hon föreställt sig. Nya kandidater som dragit stora mängder röster förändrar förutsättningarna för både vem som får ministerposter – och var tyngdpunkten i politiken kommer att ligga.

Under måndagen skickade Liberalernas blivande lantråd Katrin Sjögren ut ett antal frågeställningar till de andra partierna och inledde med det arbetet med att lägga pusslet som ska bilda nästa landskapsregering (LR). Säkert har den erfarna Sjögren redan sedan flera veckor tillbaka börjat tankearbetet, men valresultatet omkullkastade säkerligen en hel del av de tankegångarna.

Såväl den politiska inriktningen som vilka personer som är aktuella för framskjutna poster påverkades av ett valresultat som bar såväl överraskningar som många nya röstmagneter med sig.

I det egna paritet fick Katrin Sjögren se kandidater på den högra halvan av Liberalernas ideologiska spektrum vinna framgångar. Sandra Listherby räknade som ny lagtingsledamot hem över 400 röster och en stark position i den partiinterna rankningen. John Holmberg, den ekonomiskt mest återhållsamma liberalen, ökade sitt röstetal från 235 i valet 2019 till 352 i söndags. Det stärker hans ställning och sätter press inför regeringsförhandlingarna om att Lib ska stå för en stram ekonomisk politik den kommande mandatperioden.

Både Listherby och Holmberg torde vara högaktuella för regeringsposter om några veckor.
En annan som utmanar om en av de åtråvärda platserna – mest troligt kansliminister med ansvar för självstyrelseförhandlingarna – är tidigare landshövdingen Peter Lindbäck som fick 388 röster. Lindbäck blir svår att kringgå i regeringsplanerna.
En som däremot tappade på den interna rankinglistan är partiets förväntade ”kronprinsessa”, Ingrid Zetterman. Stadsstyrelseordföranden och gruppledaren i lagtinget tappade nästan 50 röster jämfört med 2019, och tog sig bara med nöd och näppe in i lagtinget på Liberalernas sista plats. Där kan mycket väl en ministerpost ha försvunnit.

Liksom i Liberalerna har den interna maktbalansen kraftigt rubbats också i Centern. Trots att partiet undvek ett fiaskoval så kostade en i många väljares ögon ganska tam regeringsperiod röster för flera ledande centerpartister. Vice lantrådet Harry Jansson tappade från 457 röster för fyra år sedan till 187 i år. Såväl finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson som partiets vice gruppledare Robert Mansén och vice ordförande i social- och miljöutskottet Mikael Lindholm missade en ordinarie plats i det kommande lagtinget.

Också det sittande lantrådet, C-ordföranden Veronica Thörnroos, tappade kraftigt i det personliga röstetalet. Thörnroos fick flest röster i förra valet, 591, men såg dessa mer än halveras till 287. Tillsammans med intern kritik mot hennes ledarskap under mandatperioden ger det partiledaren en betydligt svagare ställning inför de kommande förhandlingarna.
I stället är Jesper Josefsson Centerns främsta företrädare efter valet. Efter en mandatperiod i lagtinget, där budskapet ofta varit ett om breda samarbeten, ökade Josefsson sitt personliga röstetal från 173 i förra valet till 399 i år. Även utbildningsminister Annika Hambrudd fick fler röster än sin partiordförande och tog hem andraplatsen internt i Centern.

Av allt att döma är en Lib-C-baserad regering det alternativ som av många inblandade både anses vara vad som behövs i oroliga tider, och det som väljarna efterfrågar. Men det behövs ytterligare ett parti för att bygga en stabil regeringsbas. Obunden samling kan tyckas som förstavalet, men såväl Centern som Liberalerna har givit Ob kalla handen redan på förhand. Så av allt att döma ser inte den verkliga röstraketen, Stellan Egeland, ut att få förverkliga drömmen om att bli utbildningsminister.

I stället står slaget mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. De förra gick framåt i valet, de senare gick bakåt – men båda partierna fick fyra mandat vilket får anses vara ett helt okej resultat i båda fallen. S missade att vinna tillbaka också det femte mandatet som man tappade i förra valet, och MSÅ undvek ett förväntat valfiasko efter en intensiv mobilisering i valrörelsen.

Med tanke på Liberalernas högersväng och moderatledaren Wille Valves mantra om näringspolitikens viktighet ligger det kanske trots allt närmast till hands med en helborgerlig mitten-högerregering när allt är klart.
Men till dess är det ännu ett tag. Det finns mycket att reda ut och fundera över för det blivande lantrådet. Inte minst på det förändrade politiska landskapet valet bjöd på.

Jonas Bladh

tel: 266 38

Hittat fel i texten? Skriv till oss