Under detta läsår har vi i segrat i en ekonomitävling för landets gymnasier. Tävlingen heter Generation Euro och arrangeras av Europeiska Centralbanken i ett antal euroländer. Efter deltagandet har vi alltmer intresserat oss för ekonomiska frågor och nu fått upp ögonen för något vi ser som ett problem: utbudet av ekonomistudier på gymnasienivå.

För tillfället existerar endast en kurs med inriktning på ekonomi, vilket innebär att många viktiga ekonomiska frågor inte behandlas tillräckligt. Vi fick möjligheten att delta i denna tävling med en mycket engagerad lärare som stakade upp vägen, hjälpte oss med att göra ekonomiska analyser och tyda tillgänglig statistik. Tyvärr är det dock inte möjligt för alla skolans studerande att delta i denna tävling. En större vikt på ekonomiska frågor är något vi gärna skulle se lite mera av i gymnasiets läroplan.

Den ekonomiska kunskapen bland unga kan många gånger vara bristfällig. Förutsättningarna för att slippa ekonomiska fällor, som sms-lån för att köpa aktier, är väldigt olika. Hos en del familjer får barnen tidigt insyn i ekonomiska frågor och rådgivning, medan det i andra familjer fungerar sämre. Därför skulle en mer omfattande ekonomiundervisning på andra stadiet (men kanske även redan i högstadiet) vara en utmärkt och jämlik lösning för att förbereda de studerande inför framtiden.

Ekonomin berör oss alla, oavsett ålder, inkomst och intresse – så låt ekonomiundervisningen i högre grad beröra oss. Vi ser det som individens rätt att få lära sig tillräckligt om så pass nödvändiga saker, som hur man gör upp en budget. För gemene man kan förändringar i det ekonomiska läget verka förvirrande. Hur påverkas jag som privatperson av exempelvis stigande bankräntor till följd av en högre inflation?

Grundskolan är obligatorisk, men den ekonomiska undervisningen som ges i det åländska skolsystemet sker mest på gymnasienivå. I regel korrelerar utbildningsgrad och inkomstnivå. Utöver en ofta lägre lön erhåller personer med lägre utbildningsnivå ofta mindre kunskap om hur de ska handskas med pengar och hamnar lättare i en ond cirkel och har svårt att ta sig ur ekonomiska svackor.

Även på samhällsnivå uppstår följder som delvis kan härledas till bristande ekonomiskkunskap. Väljare dras till enkla lösningar på komplexa problem. Också ekonomiska myter som att till exempel trycka mer pengar skulle bota fattigdom förekommer till följd av felaktig information. När människor inte har förståelse för diverse ekonomiska realiteter och sammanhang blir det svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. En viss allmän kunskapsnivå behövs därför för att förhindra ekonomiska myter och vanföreställningar att slå rot i samhället där de kan förorsaka stora skador för oss alla.

Eftersom vi med hjälp av vår engagerade lärare Anders Casén fick chansen att fördjupa vårt ekonomiska kunnande ser vi även det stora användningsområdet av det. Ett större fokus på studier i ekonomi i gymnasiet kunde prioriteras. Lärarnas del i det hela är stor och mycket kan hänga på dem. Engagemang hos en person föder engagemang hos andra. Att kunnandet och intresset skulle öka bland flera ungdomar vore inte någon nackdel, det är trots allt ungdomarna som är hela Ålands framtid.