Insändare
Etablering i skärgården omges av olika hinder
Skicka in en insändare
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Under 70-80-talet fanns det en bred uppfattning att turismen skulle bli den näring som skulle stoppa avfolkningen i skärgården. Näringen utvecklades globalt och skulle påverka skärgårdssamhället i positiv riktning.
Med facit i hand blev det inte riktigt så . Näringen har haft och har väsentlig betydelse men det förefaller som det blivit en viss stagnation. Det hindrar dock inte att det finns ljuspunkter – hotell och restaurang har utvecklats i väsentlig omfattning.
Den vackra skärgårdsnaturen är synnerligen speciell och motsvarighet finns i begränsad omfattning. I den åländska skärgården är nyttjandegraden för olika näringar på en låg nivå, det är för all del fråga om en jätteareal. Fastän man utökar olika verksamheter blir det stora områden kvar som orörd natur.
Jag kan dock föreställa mig att det finns naturvårdare som säger att jag talar för exploatering. Jag ställer dock frågan om vi har råd använda en så liten del av skärgården.
I skärgården råder det bist på företagare som opererar med många anställda. Det finns exempel men de är för få om man ser till helhetsutvecklingen. Det finns många skärgårdsungdomar som skaffat sig en gedigen utbildning men det är en marginell del som blivit företagare i skärgården.
I ett inslag i Finlands tv konstaterade en representant för Visit Finland att antalet inresande turister till landet ökat kraftigt under det senaste året, allra främst till Lappland. Redaktören ställde frågan hur det låg till med skärgården – man lyfter nog fram skärgården men avgörande för marknadsföringen är objekten som står till buds.
Turistföretagarna i skärgården utför ett gediget arbete men trots detta anser jag att om man vill få en starkare utveckling av den turistiska volymen bör man få en etablering av företagare utanför den åländska skärgården med kapital och erfarenhet.
På Åland har beslutsfattarna av tradition varit negativa till etableringar utifrån. Även om en viss uppluckring har kunnat konstateras så är man nog i otakt med omvärlden. Näringsrätten tillämpas fortfarande även om inte lika rigoröst.
Detta är ett debattinlägg, men jag vet inte om det finns intresse utanför den åländska skärgården. Däremot finns det nog en uppfattning om att Åland omges av olika hinder. Om intresse finns är en fråga för expertisen att kartlägga.
Olof Öström
Brändö Tavastehus