Två ledamöter i Europaparlamentet lade i våras fram ett förslag om att utöka antal platser i församlingen med elva. Anledningen är att mandatfördelningen anses vara orättvis för vissa länder, som helt enkelt inte har tillräcklig representation sett till befolkningsunderlag.
Bland ”vinnarna” i den motion som lämnats in, och fått understöd i EU-parlamentet, finns Spanien och Nederländerna som får två nya mandat var, och Danmark, Österrike, Slovakien, Irland, Slovenien, Lettland och Finland som får ett var.
Smart nog valde motionärerna att inte jämna till mandatfördelningen genom att ta mandat från vissa länder för att ge till andra. I stället använde man sig av det utrymme till maxtaket som Brexit skapade. I förslaget utökas antalet platser från 705 till 716, maxantalet är 751.
För att stärka EU-parlamentets legitimitet är det självfallet viktigt att medlemsländerna är representerade rättvist i förhållande till befolkning.
För Åland innebär detta ytterligare en chans att få Finland att tilldela ett av landets mandat till landskapet. Det har varit ett rättmätigt krav under många, många år, men har hittills inte hörsammats av riksdag och regering i Helsingfors.
Sett till befolkningsunderlag är det förstås inte berättigat, 30.000 ålänningar utgör inte en femtondel (Finland får med det extra mandatet totalt 15) av den röstberättigade befolkningen i landet. Däremot finns det en moralisk och juridisk skyldighet för Finland att ge Åland en egen valkrets och ett eget mandat.
Ända sedan Finland skrev under anslutningsavtalet har Åland givit upp beslutandemakt till EU då en ansenlig del av lagstiftningen numera stipuleras från Bryssel. När Finland givit upp en del av sin lagstiftningsmakt och kompenseras genom de, hittills, 14 platserna i EU-parlamentet, en plats i EU-kommissionen och en plats i ministerrådet.
Åland har på samma sätt givit upp lagstiftningsmakt, i delar som tillhör Ålands behörighet enligt självstyrelselagen. Men Åland har inte fått någon form av kompensation i form av en plats vid de beslutande borden i Bryssel och Strasbourg.
En plats av 716 i EU-parlamentet är förstås inte samma sak som att sitta med i alla beslutande församlingar i EU, men det skulle vara ett sätt för Finland att visa att man begriper att Åland givit upp behörigheter i och med EU-medlemskapet, och erkänner Ålands speciella ställning i landet. Därför är det både ett rättmätigt och rimligt krav att ett extra mandat skulle tillfalla Åland.
Ännu är inte frågan om de elva nya mandaten i parlamentet avgjord, Europeiska rådet ska ännu säga sitt innan något är klart. Icke desto mindre är det viktigt att våra åländska politiker nu kavlar upp ärmarna och tar tag i frågan, trots sommarvärme och väntande valrörelse.
Redan i oktober förväntas frågan avgöras i EU så att medlemsländerna sedan har tillräckligt med tid att göra sina nationella lagjusteringar före valet i juni. Så tiden att påverka den nya finska regeringen och riksdagens oppositionspartier är knapp.
Ålands riksdagsledamot, Mats Löfström, skrev härom dagen på sin Facebooksida att han redan tagit upp saken med den nya EU-ministern, Anders Adlercreutz (SFP). Löfström skrev också: ”En ny politisk spelöppning finns i arbetet för en egen åländsk Europaparlamentsplats. Den måste vi göra vårt yttersta för att går igenom. Jag kommer använda alla mina redskap och förbereder också en lagmotion om saken”.
Det är bra, men det kommer att krävas en allåländsk samling i frågan. För att övertyga regering och riksdag om att det nya mandatet ska tillfalla Åland krävs det både goda argument, övertalning och information till allmänheten om varför det är rättmätigt med ett åländsk mandat.
Förhoppningsvis kan våra folkvalda lägga valrörelseivern åt sidan en smula för att gemensamt påverka alla sina kontakter i Helsingfors i frågan.
Om Åland lyckas skulle det vara en enorm seger för självstyrelsen. Men också ett tecken på att alla fina skrivningar om Åland och självstyrelsen i den nya finska regeringens program faktiskt också betyder något i verkliga livet.
Det vore också en finfin grund för det fortsatta arbetet med att revidera självstyrelselagen.
Jonas Bladh
tel: 266 38
