Skoltid = skärmtid när fysiska böcker fasas ut

Barn i åldern 13-18 år ska ha max två-tre timmar skärmtid om dagen, enligt landskapsregeringens rekommendationer. Rekommendationerna är inte tagna ur luften utan följer i stort världshälsoorganisationen WHO och svenska Folkhälsomyndighetens råd.

Tanken med rekommendationerna är god eftersom många föräldrar har svårt att sätta gränser – eller kanske framför allt inte vet var man ska sätta gränsen.

Men i praktiken är just det här rådet ändå omöjligt att följa. Digitaliseringen i skolan går med stormsteg framåt, och för unga i den här åldersgruppen sker den absoluta merparten av skolarbetet på skärmar. Och det är inte bara under skoltid. Ju äldre du blir, desto högre krav på självstudier. Följaktligen krävs mer tid framför en skärm.

Skolorna ska, enligt läroplanen, utveckla elevernas digitala kompetens. Men frågan är om man rusat iväg lite väl fort i sin digitaliseringsiver? Studerar du vid Ålands lyceum är i princip alla läromedel digitala. På lektionerna sitter eleverna framför datorn, när de kommer hem gör de sina läxor vid samma dator. Rekommendationerna på två-tre timmars skärmtid har överskridits redan vid lunch.

I högstadiet används fortfarande en del fysiska böcker, men även här tar de digitala läromedlen alltmer över. En Powerpoint-presentation ihopsatt av den undervisande läraren kan ersätta en bok, till exempel. Billigt förvisso. Men kvalitativt?

Det finns förstås mycket som är bra med digitala läromedel. Du bär dem alltid med dig och blir således mer flexibel i ditt skolarbete, de är mångsidiga och kommer med en drös olika varianter på övningsuppgifter som fysiska läromedel inte har. De är interaktiva, ger omedelbar feedback och kan öka motivationen. Dessutom är de aktuella. 

Nackdelen? Ja, även om barn inte får direkt fyrkantiga ögon av att titta på en skärm är forskningen enig om att för mycket skärmtid riskerar störa koncentrationen och sömnen. Ögonen blir trötta, man blir tung i huvudet och uthålligheten ryker. Att ständigt vara uppkopplad och befinna sig i bruset av en dator med alla störningsmoment det innebär påverkar också inlärningen. 

Forskningen ser både för- och nackdelar med digital inlärning, det ska vi vara ärliga med. I ämnen med repetitiva uppgifter, så som matematik och språk, är den digitala miljön bra – i högre ålder, märkväl, det gäller inte de yngsta. Men när det kommer till läsförståelse och djupinlärning är analoga läromedel att föredra. Den som dessutom antecknar för hand minns, förstår och bearbetar materialet bättre. Det är svårare att skumma texten i en fysisk bok än en digital.

En nyckel är lärarnas förmåga att undervisa digitalt. Ett digitalt redskap minskar inte lärarnas pedagogiska ansvar. Deras kunskap om verktygen är högst central och en förutsättning för att den digitala skolan ska vara framgångsrik.

Och framgång handlar inte bara om Pisa-resultat och höga vitsord. Eleverna ska också må bra på vägen. Vore det inte hög tid att fråga dem vad de tycker? Vill de sitta framför en skärm från morgon till kväll, eller vill de studera analogt? Eller kanske erbjudas ett gyllene mellanting?