Att det västerländska samhället i dag är en produkt av det antika arvet är en sanning som ofta upprepas. Det mest uppenbara är förstås idén om demokrati, men arvet består också av grekernas syn på betydelsen av kunskap.

Utbildning och kunskap är förstås en väsentlig del av samhällsutvecklingen och när de äldsta universiteten i Europa grundades i början av 1000-talet var det med idéerna från Platons akademi som grund.

Med åren blev betydelsen av utbildning också uppenbar för kyrkan och de nordiska länderna. Den kostnadsfria och obligatoriska utbildning vi lever med i dag infördes däremot först på 1800-talet då den allmänna folkskolan bildades.

Sedan dess har skolsystemen i Norden genomgått många reformer, den nioåriga grundskola som vi i dag har i Finland infördes exempelvis i etapper på 1970-talet.

Läraren Mikael Virta redogjorde i en gästledare i Ålandstidningen tidigare i somras föredömligt för betydelsen av grundskolan oaktat den teoretiska kunskap som varje läroplan ska förmedla. Förändring och förbättring är förstås nödvändig i tider då samhället och människan förändras– undertecknad har i en tidigare ledare bland annat påpekat betydelsen av att det redan från tidig ålder finns förståelse för skillnaden mellan högbegåvade och högpresterande barn – men grundskolans uppdrag handlar mer om att förbereda våra ungdomar för livet än om att förmedla specifik teoretisk kunskap.

På universitetsnivå finns det emellertid anledning att fråga sig om det nuvarande systemet på egen hand är tillräckligt. Det är då våra ungdomar ska förberedas för arbetslivet och samhället har de senaste decennierna förändrats rekordsnabbt. Mest har hänt inom teknikområdet och av världens tio största bolag efter börsvärde är fem i dag verksamma inom teknik.

Det är därför naturligt att teknikbranschen sätter agendan på arbetsmarknaden. Numera efterfrågas ofta egenskaper som innovativitet, kreativitet och logiskt tänkande. Företagen vill anställa personer som kan tänka utanför boxen men det traditionella utbildningssystemet fokuserar fortfarande mer på teoretisk kunskap.

Olika tester i samband med rekryteringar är i dag mer regel än undantag. Det handlar ofta om personlighetstest och begåvningstest, alltså i praktiken ett IQ-test som mäter sökandens förmåga till logiskt och abstrakt tänkande.

Tech-branschen har länge saknat arbetskraft och behovet av kompetens bara ökar, men det traditionella utbildningssystemet har inte varit tillräckligt flexibelt för att kunna reagera på arbetsmarknadens behov.

Att branschen gör vad man själv kan för att fylla hålet är därför både väntat och bra.

Den it-utbildning som från och med nästa år startar med Pafs huvudkontor som bas bygger på 01 edu system-pedagogiken. Det är en kompetensbaserad kodarskola som formats efter branschens behov och ur ett ökat missnöje med de traditionella undervisningsmetoderna.

Utbildningen på Åland blir en av de första i Norden men konceptet finns i dag i 40 länder och har sedan 2012 utbildat 100.000 studeranden.

Att Åland och Paf hoppar på tåget när tech-branschen moderniserar utbildningsväsendet är fantastisk. På flera sätt.

Inte bara visar det att landskapsregeringen är på tårna när det kommer till att se behov och trender. Det innebär också att Åland kan bli en bas för den kompetens som faktiskt efterfrågas av branschen. Därtill är ring- och kringeffekterna, som näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) pratade om, säkerligen många. Inflyttning och nya arbetsplatser, bland annat. Och de åländska it-bolagen får första tjing på den kreativa och innovativa kompetensen som på sikt kan vara ovärderlig.

Det traditionella sättet att utbilda har fört samhället till var det är. Med den världsledande välfärd vi i dag har i Norden vore det konstigt att kasta någon skugga över det. Samtidigt är det bra att tech-branschen leder en modernisering av det traditionella sättet att utbilda sig. Alternativ och komplement behövs och flera branscher och utbildningar skulle antagligen tjäna på göra utbildningen lite mera kompetensbaserad, åtminstone behöver utbildningsystemet bli mer flexibelt och bättre på att anpassa sig.

I tider då samhället förändras snabbare än någonsin tidigare riskerar det befintliga systemet på egen hand annars bli otillräckligt.