I mitt arbete som grundskolelärare för elever med NPF-variationer ser jag tydligt svårigheterna att komma in på andra stadiets utbildning. Det här är redan förbättrat i Finland tack vare att andra stadiet är obligatoriskt. Det bör bli så också på Åland. Jag är även ordförande för Ung resurs och arbetar därtill som stödperson. Detta har gett mig en tydligare bild av de svårigheter vissa ungdomar har att komma ut i arbetslivet.
Alla ska få möjlighet till heltidsarbete och ofrivilligt deltidsarbete ska minskas. För att lyckas genomföra det behöver arbetsgivarnas skyldighet till heltidsarbete öka. Samtidigt som det här sker behöver möjligheten till arbete enligt sin förmåga men också vilja öka i högre grad.
Jag ser väldigt många människor på Åland som skulle klara ett riktigt arbete, men som istället är inom sysselsättning. Det är ett resursslöseri som vårt samhälle inte har råd med. På Åland är det framför allt de stora kommunerna och landskapet som skulle kunna skapa betydligt fler ”enklare arbeten”. Till exempel underhållsarbete, lokalvård, parkvård, socialt umgänge inom omsorg och äldre för att nämna några saker. En plats inom sysselsättning kostar allt mellan 30.000-50.000 euro per år och klient. Om vi tänker på mervärdet för individen, dess anhöriga och samhället i stort räknar du snabbt hem de handledartjänster som skulle behövas i en sådan satsning.
Jämställdhet och jämlikhet är basen i Socialdemokratin. För samma och likvärdigt arbete ska samma lön betalas. De kvinnodominerade yrkena ligger tyvärr långt efter de övriga. Jag har arbetat inom kvinnodominerade branscher hela mitt liv och tycker det är väldigt besvärande att lönerna är så låga. Det här är en av många orsaker till att för få män arbetar i de sociala branscherna. Ett jämställdhetsprogram bör utarbetas och med hjälp av trepartsförhandlingar skapar vi ett lönejämställdhetsprogram som sträcker sig över flera mandatperioder.
På familjevänliga arbetsplatser beaktas arbetarnas livssituationer och behov av olika slag. Tid ska ges för föräldrar att hinna med till exempel utvecklingssamtal, hälsogranskningar och övrigt som hör familjelivet till. Det viktigaste här är individuella lösningar då familjer är väldigt olika och har därmed olika livssituationer. Om en arbetare står utan familj och behöver hjälp inom vården behöver någon annan än en släkting kunna stödja personen. Arbetstagaren ska ha rätt till förkortad arbetstid om deras livssituation kräver det.
Arbetslivet bör även bli mer flexibelt. En samordning där man kan arbeta upp till den procent man klarar av och vill gör så man orkar mer i arbetet och arbetshälsan ökar. Familjernas vardag och föräldraskap stöds på så sätt för att skapa en mer familjevänlig arbetskultur. Distansarbete behöver möjliggöras i än högre grad.
Jag vill även förbättra de partiellt arbetsföras och personer med funktionsvariationers möjligheter att komma in i arbetslivet på olika sätt, exempelvis genom att förbättra förutsättningarna för att anställa samt genom att utvidga Jobbkanalen Ab:s verksamhet (Vi saknar tyvärr olika former av socialt företagande på Åland). Jag vill även säkerställa att de social- och hälsovårdstjänster som inletts inom Programmet för arbetsförmåga som stöder de arbetslösas arbetsförhet integreras i kommunernas sysselsättningstjänster och för ett smidigt samarbete med social- och hälsovårdstjänsterna.
Henrik Löthman, Socialdemokraterna
