Vi vet hur demografin ser ut på Åland. Det brukar ibland konstateras med en liten suck att befolkningen blir äldre, men det ska vi sluta med för i samma ögonblick som vi säger det kan vi konstatera att befolkningen även blir friskare.
Vi måste se de äldre som en outnyttjad resurs med en oerhörd kunskap. Det kallas livserfarenhet och den är ovärderlig. Jag har själv lärt mig massor av min pappa som hade mycket kunskap om hur man kunde fixa saker. Min mormor gav mig värdefull kunskap om hur man underlättar för små barn som har ont i magen eller i öronen. Det hade hon lärt sig genom erfarenhet eftersom hon hade elva barn. I politiken lär jag mig hela tiden av de som är äldre och som varit med längre än vad jag varit och jag tar åt mig all kunskap jag får på vägen vare sig det gäller familj, arbete, politik eller hästar, som är min stora hobby.
Oberoende vad vi håller på med så finns det de som är äldre och som kan dela med sig av sin klokskap, det måste vi ta vara på om det så är i arbetslivet, föreningslivet eller politiken.
Det är många barn i dag som inte har en naturlig kontakt med äldre. Deras mor- och farföräldrar är kanske inte ens är bosatta på Åland. Samtidigt är det många äldre som inte har sina barn och barnbarn bosatta på Åland och som skulle må bra av att få lite livade barn i sin närhet. Här borde man se till att barnen i kommunerna får naturlig kontakt med de äldre som bor på kommunernas ESB och som är så pigga och alerta ännu att de orkar med lite stoj och stim runt omkring sig. Funderar man vidare kring detta så kunde det ju även bli ett lyft ur personalsynpunkt också då dessa personalgrupper som vanligtvis är isolerade från varandra får träffas och utbyta synpunkter och idéer.
Så kommuner som är på gång att bygga nytt, bygga till eller gör någon typ av förändring inom äldre- och/eller barnomsorg. Tänk nytt, tänk utanför boxen och se fördelarna med att ha barn och äldre nära varandra.
Pia Eriksson (C)
