Respekt för landets överhöghet och lagar

Kustjägare X har stort självförtroende. I en insändare i Ålandstidningen upphöjer han sig själv och sina militära referenser till sanningssägare medan ålänningarna framställs som naiva ifall de håller fast vid Ålands ställning som ett demilitariserat område. Kustjägare X skyller all sin säkerhetspolitiska oro på ålänningarna och oroar sig för riskerna ifall han och hans kamrater skulle tvingas försvara Åland.

Insändaren saknar det mesta i fråga om fakta. Den ger också uttryck för en misstro mot den finska Försvarsmaktens förmåga att skydda Åland och ålänningarna under krig.

Inställningen är typisk för många finlandssvenska tyckares åsikt om Ålands demilitariserings värde. Det är ålänningarna som är problemet. Vi förstår inte vårt eget bästa och ägnar åt oss verklighetsflykt. Vi borde som alla andra i vår omvärld bejaka ett säkerhetsbegrepp som uteslutande bygger på militarisering. Men så förenklad är inte verkligheten.

Säkerhetspolitiken står på två ben, utrikespolitik och försvarspolitik. Ett litet land som Finland strävar till att föra en aktiv utrikespolitik som syftar till att förebygga politiska konflikter och spänningar. Försvarspolitiken är uttryckligen inriktad på att försvara landet med en väl utrustad armé och en väl utvecklad beredskap.

Ålands demilitarisering har bestått i snart 170 år. Demilitariseringen har minskat spänningarna i Östersjön särskilt mellan de gamla arvfienderna Sverige och Ryssland. I samband med tillkomsten av Ålands självstyrelse önskade Sverige komplettera demilitariseringen med en konvention om en neutralisering av Åland under krigstid.

I den konventionen regleras Finlands försvarsmakts rättigheter och skyldigheter att försvara Åland ifall av krig. Under de krig som drabbade Finland 1939–1944 skonades Åland så gott som helt från all militär påverkan. Alla dessa beslut som gäller Ålands särskilda status har fattats av andra makter än de åländska. Nato har godkänt Ålands särskilda status, Finlands presidenter har samtliga slagit fast att demilitariseringen och neutraliseringen av Åland ska fortsätta att gälla och Försvarsmakten intygar att de har läget under kontroll.

Situationen är unik och bygger i hög grad på skicklig diplomati och en geopolitisk bedömning som visat sig hållbar. Att några käcka gossar som gjort sin värnplikt i Dragsvik tycker annorlunda får vi lov att respektera men det är uppseendeväckande att de så grovt missar landets säkerhetspolitiska linje i fråga om Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område. I samband med värnplikten lovar samtliga rekryter och lyda landets överhet och landets lagar.

Ålands självstyrelselag och de internationella konventioner som reglerar Ålands demilitarisering och neutralisering torde samtliga vara inkluderade i rekryternas krisförsäkran och krigsed. Landets president är överbefälhavare för Finlands armé. En överhöghet vars uppfattning rekryterna lovat respektera.

 
Barbro Sundback (S)