För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Ledarsidan den 10.8 ställer tre viktiga frågor om landskapets upphandling av skärgårdstrafik:
• Innebär den 15 år långa upphandlingen en förnyelse av skärgårdsflottan som LR eftersträvar?
• Gör den att trafiken kan bedrivas mer klimat- och miljövänligt än i dag?
• Är upphandlingen upplagd så att man uppnår konkurrens så att ålänningarna får bästa möjliga trafik till lägsta möjliga kostnad?
Hela syftet med ett långt kontrakt (2028-2043) är att ge entreprenörer möjlighet att investera och förnya fartygsflottan. Omställning till eldrift eller annan miljövänlig framdrivning är något som nu måste ske också i den åländska skärgårdstrafiken. Dels för att klimatet kräver det, oljepriset är högt och att kostnader för utsläppsrätter på sikt kan komma att omfatta också vår sjötrafik. Anpassning till miljövänlig drift och förnyelse av fartygen är alltså ett centralt mål i aktuell upphandling av trafik för skärgårdens stamlinjer.
Ålandstidningen
Med tanke på att lagtingets fullmakt är 340 miljoner euro är det en övre gräns för entreprenadens kostnad som alltså ska omfatta driften för trafiken ända fram till 2043. Beloppet ska även räcka till nyanskaffningar eller ombyggnation av äldre tonnage samt ökad kapacitet. Summan utslagen per budgetår blir 22,6 miljoner. Driften av motsvarande trafik år 2025 kostade drygt 18 miljoner.
Denna summa skulle, om inte kalkylerna också utgått från en ny trafikstruktur (Skärgårdstrafik 2030) ha slutat på ytterligare 53 miljoner mer, det vill säga 393 miljoner euro i enlighet med avdelningens kalkyler.
All offentlig upphandling eftersträvar konkurrens. Sjötrafiken konkurrensutsätts på totalentreprenad, dvs den som bjuder på trafiken ska tillhandahålla produktionsmedlen, dvs fartygen. I den upphandling som genomfördes 2025 gavs vinnaren möjligheten att köpa fem fartyg till ett av marknaden fastställt pris och i den nu aktuella upphandlingen erbjuds de två resterande (ms Gudingen och ms Skiftet). Efter det har landskapet inte mer frigående fartyg kvar i förvaltningens ägo.
Hade det blivit en bättre konkurrens om man aktiverat den återköpsklausul som finns i det nu gällande kontraktet?
Återköpsklausulen finns i det avtal som skrevs efter upphandlingen 2025. Orsaken att den togs in var oro över hur marknaden då skulle hantera upphandlingen mot bakgrund av konkursen i juli 2024. Det bedömdes då att klausulen behövdes som säkerhetsventil. Dess syfte var inte att återbrukas i samband med en ny upphandlingsrunda.
Om klausulen trots allt skulle aktiveras måste det vara klarlagt redan från upphandlingens inledning och fullmakt från lagtinget på 15 miljoner beviljad för återköp av de redan sålda fartygen.
För att inte landskapet sedan skulle riskera bli kvar med fartygen i förvaltningens ägo skulle upphandlingen kräva att vinnande aktör köper fem plus två fartyg. Ett sådant krav ansågs inte heller främja konkurrensen.
Slutsatsen var att de åtgärder som skulle krävas för att aktivera återköpsklausulen inte stod i proportion till den eventuella vinning det skulle ge. Upphandlingen som den nu ligger, är enligt den expertis som landskapet anlitat, konkurrensneutral utan att gå in och rubba marknaden.
Om vår bedömning är felaktig, så kommer Marknadsdomstolen i så fall att säga det. Om så sker görs givetvis upphandlingen om, likaså ifall inget anbud ryms inom den givna fullmakten.
Till skillnad från agerandet med elhybriden där man hävde ett redan ingånget avtal, så agerar man nu enligt de riktlinjer som tjänstemän och juridisk expertis föreslår. Fler skadestånd har vi inte råd med.
