Fler mötesplatser en nödvändighet i Godby

När extraljus bländar genom byn och basgångar skakar fönsterrutorna är det inte säkert att alla tycker att det är trevligt. För äldre och småbarnsföräldrar är det sällan underhållning, snarare störande, oroande och i värsta fall skrämmande. Den oron måste tas på största allvar.

MoppeFrenzy på K-Supermarket Mattssons i Godby samlade i fredags ungdomar till tävlingar, fika och häng – ett tydligt exempel på hur vuxet engagemang kan skapa ordning utan att stigmatisera. När en plats ordnas, ramar sätts och inbjudan går ut händer ofta detta: ungdomar kommer, beter sig bättre och känner sig sedda. Sådana initiativ förtjänar uppmärksamhet.

När Ålandstidningen intervjuade Jomalas fritidsledare Gustav ”Gurra” Mattsson (den 27/9) togs stöket i Godby upp. Han efterlyste fler frågor och färre fördömanden:

– I stället borde man fråga: okej, ni gjorde buset, men vad vill ni egentligen?

Han pekade också på att många som syns i Godby kommer från andra kommuner, vilket gör problemet större än en lokal fråga.

”Gurra” prickar kärnan. Åland är litet, när ungdomar från flera håll samlas på samma plats blir det trångt och synligt. Synlighet väcker reaktioner – vuxna reagerar, ungdomar svarar – och debatten riskerar att handla mer om känslostormar än om lösningar. Resultatet blir ofta anklagelser i stället för konkreta åtgärder.

Ingen mirakelkur finns, inte ens gratis korv. Lösningen är en samlad insats: fler trygga mötesplatser och kvällsaktiviteter, bättre samordning över kommungränser och ett vuxet bemötande som sätter gränser utan att stänga av samtal. Föräldrar behöver veta var barnen är. Kommuner, föreningsliv och näringsliv måste prioritera fritid och trygghet.

Öppenhet slår ryktesspridning. Berätta vilka insatser som görs, hur ärenden följs upp och vilka steg som tas. Det dämpar misstankar, bygger förtroende och gör det enklare att peka på verkliga problem, inte på syndabockar.

När raketer skjuts mot fönster eller tävlande gäster trakasseras ska det få konsekvenser. Polis, föräldrar och lokala aktörer ska agera konsekvent och rättssäkert. Samtidigt ger hårda tag bäst effekt i kombination med förebyggande arbete. Moralpredikningar eller våld mot unga föder bara nya sår.

Kollektiv skuldbeläggning hjälper ingen. Flertalet ungdomar söker en plats att vara på, de få som begår brott måste ställas till svars. Lösningen finns i samarbete, tydliga ramar och återkommande dialog – inte i ensidiga anklagelser.

Fler kvällar i samma anda behövs, kvällar där unga kan synas och bli bemötta med respekt. Samtidigt krävs tydliga gränser mot brott. Mindre anklagelser, mer samarbete. Det är så både ordningen och ungdomarnas framtid kan tryggas.