Insändare
Estonia in memoriam – ge familjerna prövning
Skicka in en insändare
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
ESTONIA - in moriam 30 ÅR - Nya rön
Tre decennier efter ms Estonias förlisning visar nya tekniska och rättsliga rön att statens ansvar inte är avslutat. Nya undersökningar har visat att fartyget kan ha haft strukturella fel och skador redan före avgång, vilket strider mot SOLAS‑konventionens krav på sjövärdighet. Samtidigt bekräftar genomgångar av nödradiotrafiken att det saknades ett korrekt Mayday Relay, trots att SAR‑konventionen gör detta obligatoriskt när ett fartyg själva inte längre kan ropa på hjälp.
Den gemensamma haverikommissionen analyserade eller prövade aldrig dessa brister. Man refererade pliktskyldigt visade fakta. Varken sjövärdigheten, radiokommunikationen eller SAR-ledningen av räddningsinsatsen granskades i den omfattning som FN:s utredningsprinciper och Europakonventionens artikel 2 kräver. När tre stater med potentiellt eget ansvar sitter ”i samma båt” eller kommission uppstår en strukturell intressekonflikt som gör att utredningen inte kan betraktas som oberoende och objektiv.
Den juridiska nyckeln är kausalitet. Det krävs inte att man bevisar att staten orsakade dödsfallen, utan att statens underlåtenhet minskade överlevnadschansen. Om fartyget var osjövärdigt ökade risken för förlisning. Om Mayday Relay uteblev nådde färre fartyg området i tid. Om taktiska SAR-order saknades på haveriplatsen blev räddningsinsatsen ineffektiv. Och om JAIC inte, uppsåtligt eller ej utrett, detta berövades anhöriga möjligheten till skälig lagstadgad rättslig prövning. Detta är en etablerad skadeståndsrättslig princip, internationellt känd som loss of chance.
När centrala fakta inte utretts korrekt, eller när nya omständigheter framkommer, kan preskriptionstiden påverkas. Europadomstolen har i flera mål slagit fast att bristfälliga statliga utredningar i sig kan utgöra en kränkning av rätten till liv. Därför är frågan om skadestånd fortfarande levande. Det handlar inte om att skriva om historien, utan om att ge de 852 omkomna och deras familjer den prövning de aldrig fick.
Elån