Det värker lite överallt

I dagarna presenterade Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) rapporten ”Konjunkturindikatorer 2025” – en rapport som både tittar på det som varit och det som komma ska gällande konjunkturen. 

En snabb genomläsning ger först en bild av ett Åland där inflationen faller, reallönerna hämtar sig och skatteintäkterna ökar. 

Men rapporten visar även en långtidsarbetslöshet som biter sig fast, en tillväxt som bromsar in och en sjöfart där de senaste årens rekordöverskott gradvis planar ut. Situationen är komplex men den samlade bilden är att tiderna är utmanande för vårt örike.

Åsubs rapporter är en guldgruva för den som vill dyka ner i det åländska samhällets möjligheter och utmaningar. Med stor och bred kompetens levererar de återkommande rapporter på hög nivå. 

Samtidigt kunde rapporterna och analyserna ligga mer till grund för den offentliga debatten. Fakta finns i dessa rapporter, men tyvärr missar många av våra politiker att nyttja denna källa till kunnande när debatten går het. 

Det är således anmärkningsvärt hur lite strukturerat Åsubs återkommande konjunkturindikatorer och ekonomiska översikter tycks påverka den åländska politiken. Rapport efter rapport slår fast att långtidsarbetslösheten biter sig fast och att tillväxten blir mer sårbar när sjöfartens överskott planar ut, men det syns inga tydliga politiska besked om i vilken riktning ekonomin ska styras. Det finns inget åländskt ”konjunkturkontrakt” mellan lagting, regering, kommuner och näringsliv. Inget ramverk som säger vad som ska gå till konsumtion, investeringar respektive skuldnedsättning. I stället rullar allt på som vanligt. 

I stort handlar det således inte om något tekniskt problem utan ett politiskt problem. Vad vill våra poltiker.

Just nu tyder det mesta på att man lever på förhoppningen att sjöfarten ska kunna leverera ett år till. Lägga mycket på hoppet på att ännu en omflaggning ska lyfta tillväxtsiffrorna. Det här räcker inte.

För att komma vidare behöver vi se politiska prioriteringar. Vilka investeringar är viktiga? Är det utbildning, digitalisering, bostäder eller energiomställning? Vad av den offentliga servicen ska skyddas när intäkterna viker? 

Just nu levereras många idéer och ett plotter av insatser men ingen tydlig inriktning. 

Åland befinner sig i ett läge där det just nu värker lite överallt utan att det än så länge börjat ta ont på riktigt. Men låt oss inte luras att tro att allt löser sig av sig självt. Det är tydligt att trenden är negativ och att prioriteringar måste till. Hårda tydliga prioriteringar för att Åland ska kunna klara av att fortsätta leverera offentlig service på hög nivå och vara ett samhälle som lockar till in- och återinflyttning. Där var och en av oss kan bygga oss en framtid. 

Att inte göra något utan fortsätta på den politiska passivitetens spår är inte en möjlig framtida väg. Det är nu förutsättningarna måste skapas för att Åland ska vara starkt även i framtiden och framför allt stå starkt när nästa lågkonjunktur kommer