Ledarkrönika
Staffan Bruun.
Allt färre åländska skandaler
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Det slog mig häromdagen att det vid årsskiftet hade gått tio år sedan jag slutade som reporter på Hufvudstadsbladet. Att lämna Husis kändes då trist och vemodigt. Den känslan finns kvar. Tidningen blev under 36 år som ett andra hem.
När jag började som reporter på Hbl 1980 hade tidningen sju lokalkorrespondenter i alla delar av Svenskfinland, från Karleby via Åland till Östnyland. I dag finns ingen av dem kvar. Följden är att också nyheter från Åland blivit sällsynta.
Åland bevakades i början av 1980-talet av Christer Carlsson. Han efterträddes av Uffe Stambej som i sin tur efterträddes av Ann-Gerd Steinby som skötte uppdraget länge.
På den tiden fanns åländska nyheter dagligen i Husis. När Ann-Gerd Steinby var ledig, eller hade förhinder, föll det sig naturligt att jag med en god baskunskap om Åland hoppade in som ersättare.
Mina insatser väckte delade känslor. Det var nämligen så på den tiden att åländska myndigheter regelbundet trampade i klaveret när man behandlade representanter för den finska språkminoriteten illa.
Det handlade om ett dagis där man förbjöd finska barnvisor eller om en finne som bott många år på Åland men förvägrades hembygdsrätt för att svenskan var bristfällig. Det handlade om att ålänningar hellre hade somalier som grannar än finnar, enligt en lokal undersökning, eller om någon finsk turist som av språkskäl förvägrats service.
För någon dag kunde Åland då hamna på kvällstidningarnas löpsedlar. I allmänhet var tågordningen sådan att de åländska tidningarna först avslöjade ”affären”. Jag följde upp den följande dag i Husis därifrån ”affären” vandrade vidare till Ilta-Sanomat och Iltalehti.
På senare tid har det varit glest med språkliga skandaler som fått genomslagskraft i riksmedier. Beror det på att åländska politiker blivit klokare? Knappast.
Snarare beror det på att riksmediernas bevakning av Åland minimerats. Förr hade förutom Husis också radio och tv en kontinuerlig Ålandsbevakning. När Åland drog sig ur samarbetet med Yle försvann en stor del av de åländska inslagen i TV-nytt, radionyheterna och andra program (kallas väl podcast i dag).
Åland är numera medialt isolerat. Svenska och finska riksmedier gör gärna sommarreportage om skärgård, fiske och golf, de besöker Stormskärs Majas ö och intervjuar Anders Wiklöf.
Frågor av verklig betydelse som självstyrelsens revidering, skatteundantaget, den eftersatta flygtrafiken och skärgårdstrafikens framtid får man på Åland behandla i fred.
Sådant intresserar varken politiker eller riksmedier i Helsingfors.