AI kräver mer än snabba slagord

Artificiell intelligens diskuteras intensivt, vilket är både bra och nödvändigt. Samtidigt finns en risk att debatten förenklas till ytterligheter, där AI antingen beskrivs som lösningen på alla problem eller som ett hot som bör bromsas. Det viktiga är att inte flytta fokus från det som egentligen borde stå i centrum, nämligen vilket samhälle vi vill forma och vilken roll det offentliga ska ha i den utvecklingen.

I en nordisk kontext är detta särskilt viktigt. Våra samhällen präglas av hög tillit, stark rättssäkerhet och myndigheter som i grunden uppfattas som sakliga och pålitliga. Dessa värden är inget som uppstår med AI, utan något som byggts upp under lång tid. Om våra samhällen även i framtiden ska fungera lika väl behöver ny teknik hanteras seriöst och genomtänkt, i linje med de principer som kännetecknar nordisk offentlig förvaltning.

I praktiken är AI ett komplext verktyg som kräver både kunskap, eftertanke och rätt förutsättningar för att göra verklig nytta. Förenklat kan man säga att AI är beroende av bra råmaterial. Precis som man inte kan laga en god måltid med dåliga ingredienser kan man inte få kloka resultat från AI om informationen den bygger på är ostrukturerad, ofullständig eller felaktig. Informationen måste vara i ordning, förstådd och använd på rätt sätt, annars riskerar tekniken att förstärka gamla fel, dessutom snabbt och effektivt.

Detta är ingen åsikt utan något som tydligt framgår av nordisk forskning om digitalisering och AI i offentlig verksamhet. Forskning, liksom internationella organisationer som OECD, visar att tekniken i sig sällan är det största hindret. Avgörande är i stället organisationers digitala mognad. Det handlar om kompetens, förståelse för de egna processerna, ansvarstagande och förmågan att använda ny teknik på ett genomtänkt sätt. Utan detta finns en risk att lösningar som utvecklats utifrån andra samhällslogiker hamnar i konflikt med nordiska värderingar om öppenhet, likabehandling och demokratiskt ansvar.

Nyttorna med AI aldrig uppstår av sig själva. De kräver investeringar i kunskap, tid för lärande och ett medvetet ledarskap. Utan detta riskerar AI att bli ett dyrt experiment eller ett verktyg som skapar nya problem i stället för att lösa gamla.

Mot den bakgrunden är det viktigt att konstatera att Ålands landskapsregering arbetar aktivt med att höja den digitala kompetensen och den digitala mognaden i organisationen. AI ses inte som ett mål i sig, utan som en del av ett större arbete för att stärka offentlig verksamhet, förbättra offentliga tjänster och säkerställa ett ansvarsfullt användande av ny teknik.

Om vi menar allvar med att använda AI klokt behöver debatten fördjupas. Ingen är fullärd, men vi behöver mindre förenklingar och mer förståelse. Först då kan tekniken bli ett verkligt stöd för människor, inte tvärtom.

Ingrid Zetterman (Lib)

Civilminister med ansvar för digitaliseringsfrågor