Är barns rätt lika för alla barn på Åland?

Det har den senaste tiden debatterats flitigt kring såväl hemundervisning som barns subjektiva rätt till daghemsverksamhet och med anledning av detta vill Ålands ombudsmannamyndighet lyfta några perspektiv. Vad gäller hemundervisningen på Åland saknas de facto kunskapsunderlag om hemskolade barn och om orsakerna till att familjer väljer hemundervisning. Antalet hemundervisade barn har ökat och uppgick enligt Åsubs statistik till 116 barn år 2025.

Hemundervisning kan vara en välfungerande lösning om barnet av olika skäl har svårt att fullgöra sin läroplikt i den kommunala skolan. Samtidigt saknar hemundervisade barn möjligheten till varaktiga kontakter med professionella vuxna utanför hemmet – något som barn i den kommunala skolan har en naturlig rätt till.

För barn som kan fara illa i hemmet utgör den kommunala skolan en skyddsfaktor, medan tillsynsenheten för hemundervisning inte har i uppdrag att bedöma eller följa upp barnets psykosociala välmående. Dessutom sker tillsynen i regel två gånger per läsår och då i närvaro av vårdnadshavarna. Hemsko­lade barn har visserligen rätt till samma elevhälsotjänster som barn i de kommunala skolorna – så som psykolog- och kuratortjänster samt skolhälsovård –men avsaknaden av kontinuerliga relationer med pedagoger och övrig skolpersonal gör det svårt för dessa barn att ta del av, eller initiativ till, stödinsatserna. Särskilt om vårdnadshavarna inte uppfattar att behovet finns.

Hur kommunerna hanterar utmaningen med att hemskolade barn står utanför ett viktigt skyddsnät är därför avgörande för barns jämlika rättigheter enligt FN:s barnkonvention.

Kraven på kompetens och ansvar är höga i kommunerna och förstärks ytterligare om lagförslaget gällande begränsningar av den subjektiva rätten till daghemsverksamhet antas. Med 16 kommuner finns en betydande risk att kriterier och förfaringssätt för bedömning av rätten till daghemsverksamhet kommer att skilja sig åt – något som också blev fallet i riket när rätten begränsades tillfälligt 2016–2020. Dessutom konstaterades att den subjektiva rätten stärker barns likvärdighet oberoende av föräldrarnas och familjernas situation. Enligt landskapsregeringens egen utredning skulle lagförslaget medföra konsekvenser särskilt för socioekonomiskt utsatta barn, vilket kan ge upphov till en ökad belastning på andra instanser i samhället.

För att stärka alla barns rättigheter på Åland – inte bara för dem som redan har resursstarka familjer – hoppas Ålands ombudsmannamyndighet att beslutsfattare beaktar den verklighet som barn med ökad risk för sårbarhet möter och grundar sina beslut på tillförlitligt underlag. Åland måste motverka växande ojämlikheter i barns rättigheter och våga fatta långsiktiga beslut för framtiden – även när de ekonomiska förutsättningarna är pressade.

Sanna Roos

Barnombudsman

Josefin Walk-Stenman

Myndighetschef