Ann Kvarnström har i sina olika yrkesroller som sjukskötare, på Brottsofferjouren och nu i sitt eget företag mött många våldsutsatta kvinnor. Hon är forensisk sjukskötare, vilket innebär att hon är utbildad i att upptäcka våld och dokumentera skador samt samarbeta med andra myndigheter.
Och det är i de här olika rollerna hon upptäckte att något viktigt saknades: den egna dokumentationen. I en rättegång står ofta ord mot ord eftersom misshandeln vanligtvis sker utan vittnen, och om det inte finns några läkarutlåtanden på skador kan det vara svårt att få en fällande dom.
Tillsammans med den åländska kriminalteknikern Erik Lundén, som såg samma behov, utvecklade hon den digitala dagboken Evidencediary (evi). Enkelt uttryckt loggar användaren in på en hemsida där man skriver ned sina upplevelser, laddar upp bilder och filmer eller samlar andra dokument, till exempel kopior av myndighetshandlingar. Kontot är anonymt och hemsidan syns inte i sökhistoriken. Om man inte är aktiv på ett par minuter loggas man ut. Allt sparas i molnet, så att användaren kan komma åt informationen från vilken digital enhet som helst.
– Då har du allt samlat på ett ställe när du ska göra en polisanmälan eller skicka dokumentation till en advokat, säger Ann Kvarnström.
Även om kontot skulle raderas av någon orsak, finns informationen kvar i tre månader och nås med ett säkerhetslösenord.
Överskådlig tidslinje
Ann Kvarnström säger att det är viktigt att samla bevis medan man lever i våldet, men man kan givetvis också dokumentera i efterhand. Den farligaste perioden beskriver hon som när kvinnan försöker lämna förhållandet samt efteråt.
– Offret ska visa sig trovärdigt, därför är det så viktigt med ett sådant här verktyg. Finns det dagboksanteckningar kan vi få fällande domar. Men sedan kan man bara bli dömd för ett slag eller ett tillfälle åt gången, inte för tio år av misshandel, även om det kan tas i beaktande.
Men hur dokumenterar man psykisk misshandel? Och kan någon dömas för det? Ann Kvarnström säger att den som är utsatt måste kunna påvisa att den psykiska misshandeln gett fysiska skador, och det är svårt. Men kanske stressen utlöste ett fysiskt besvär, om inte där och då så kanske senare. Till exempel finns ett samband mellan stress och hjärtinfarkt. Att det håller i en rättegång är förstås inte givet, men det är mot det man måste jobba, menar hon.
– Och det ekonomiska våldet … Tvingas du skriva på något som du inte vill, ta kopior på dokumenten och anteckna att här skrev jag på fastän jag inte ville. Lägg upp skärmdumpar på sms, mejl och bilder. Skriv ner eller spela in hot som kommer på telefon.
När allt finns dokumenterat på dagbokens tidslinje ser den utsatta också på ett mer överskådligt sätt om våldet eskalerar och om inläggen blir mer frekventa.
– Våldet blir ju normalt till slut. Men om du ser ett nytt mönster kanske du tidigare kan ta dig ur förhållandet.
Den som känner sig övervakad av sin partner råder Ann Kvarnström att söka igenom väskor och bilen efter gps-sändare samt stänga av funktioner i mobilen.
Gratis att använda
Evidencediary är gratis för användarna. Förhoppningen är att myndigheter, organisationer och arbetsgivare ska prenumerera på tjänsten och dela ut inloggningar till de som behöver. I dagsläget har till exempel landskapsregeringen och ambulansen köpt in verktyget.
Kan man leta upp den själv?
– Hemsidan finns tillgänglig, och där finns information om att vi delar ut gratis inloggningar.
Ann Kvarnström menar att arbetsgivarna har mycket att vinna på att lyfta frågan om våld, men det är också viktigt att erbjuda hjälp. En person som lever i en våldsam relation orkar inte prestera lika bra på jobbet. Ofta söker man vård för diffusa symtom som värk i magen eller bröstet – kanske är man utbränd – med sjukskrivning som följd. I värsta fall blir man långtidssjukskriven och sjukpensionär.
– Det här är ett av våra största folkhälsoproblem. Vi måste ta det på allvar.
