Förslaget till ändring av studiestödslagen presenterades av utbildningsminister Annika Hambrudd (C).

I förslaget ingår bland annat att gränsen höjs för hur mycket en studerande får tjäna samtidigt som hen lyfter studiestöd. Gränsen har varit tillfälligt slopad med anledning av pandemin.

– Utvärderingen visar att det föll väl ut, det är positivt att fler jobbar. Vi föreslår att höja inkomstgränsen med 50 procent, sade Annika Hambrudd.

Det innebär att gränsen stiger från 939 euro till 1.410 euro för heltidsstudier och från 1.358 euro till 2.040 euro för deltidsstudier. Kostnaderna ökar med 450.000 euro per år.

I förslaget ingår även att studiestödet sänks för dem som går på kostnadsfritt gymnasium, med ytterligare sänkningar när lagen om ett kostnadsfritt gymnasium blir klar. Annika Hambrudd kunde dock meddela att den lagen inte träder i kraft under den här mandatperioden.

”Orättvist”

Fler röster bland oppositionen höjdes om huruvida det är klokt att ändra studiestödet för gymnasialstadiet innan det finns ett stöd i lagen för ett kostnadsfritt gymnasium.

Katrin Sjögren (Lib) sade att man ännu kan bryta ut delar i lagstiftningen för att skynda på att det kostnadsfria gymnasiet och studiestödet kommer i fas. Jonas Eriksson (C) som är ordförande i direktionen för Ålands gymnasium sade att processen med det kostnadsfria gymnasiet är i gång och införs i höst även om lagen inte trätt i kraft.

Katrin Sjögren menade också att om man godkänner studiestödslagen finns det några årskullar med studerande som har kostnadsfritt gymnasium med ett högre studiestöd än vad det slutliga ska vara.

– Det är orättvist och direkt ledsamt, sade hon.

”Omotiverat”

Simon Holmström (HI) frågade varför man valt att höja inkomstgränsen med 50 procent.

– Utvärderingen av den slopade inkomstgränsen visade att fler skrev in sig som studerande för att få ökade inkomster snarare än utbildning. Vi ska inte ge pengar till dem som har det bra, utan till dem som behöver. Varför väljer man att höja gränsen med 50 procent? Om problemet är att stödet inte är indexjusterat, indexjustera då, sade han.

Han menade att studiestödet finns för dem som annars inte har råd att täcka sin utgifter för studierna. Om man indexjusterar från 2013 till dagens nivå blir det fortfarande ännu bättre än i omgivande regioner.

Annika Hambrudd svarade att det har visat sig vara bra för vård- och turistbranschen att de studerande kan arbeta vid sidan om.

– Vi bedömer att det är en vinst för hela samhället eftersom det råder brist på arbetskraft.

Simon Holmström och hans parti föreslog att man bara indexjusterar inkomstgränsen.

– För landskapsregeringen handlar det bara om att hålla ihop samarbetet.

Inkomstgränsen borde ha slopats helt sade Wille Valve (MSÅ).

– Riktningen är rätt, men rörelsen är inte är fullbordad. Men det är bra att studiestödet indexjusteras.

Konsekvensanalys

Liberalerna hittade många bra saker i lagförslaget, bland annat att alla vuxenstuderande bedöms lika vid ansökningarna, oberoende av ålder och tidigare utbildning. Men John Holmberg (Lib) ville veta hur de ökade kostnaderna i studiestödsförlaget ska finansieras.

– Förslagets ekonomiska konsekvensanalys visar ingenting. Liberalerna kan inte godkänna förslaget om det inte motiveras bättre med de ekonomiska och juridiska konsekvenserna, sade han.

I stället föreslog Liberalerna att man sänker studiestödet för gymnasialstadiet till en nivå som är 10 euro högre i månaden än det i Finland.

– Det skulle spara 500.000 euro och finansiera ett kostnadsfritt gymnasium, sade han.

Anders Eriksson (ÅF) understödde John Holmbergs resonemang.

– Det är hög tid att börja vara konsekvent när det gäller ekonomin.

Förslaget skickades till Finans- och näringsutskottet för vidare behandling.