Vid stadsmiljönämndens nästa möte på måndag finns ett ärende om prehospitala sjukvårdstjänster – det vill säga ambulanssjukvård – på agendan.
Räddningschef Karl Nordlund redogör i beredningen till nämnden för bakgrunden till varför staden nu tröttnat på att vänta in ÅHS nästa drag.
Han börjar med att backa bandet till 1996, då Mariehamns stad skrev ett avtal med Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) om att staden åtar sig att bedriva ambulansverksamheten på Åland. Att organisera just den här vården är ÅHS ansvar, men ÅHS kan också – som i det här fallet – sluta ett samarbetsavtal med det kommunala räddningsväsendet.
Givande och tagande
Men från det att avtalet tecknades till i dag har antalet larmuppdrag per år fördubblats från cirka 1.700 stycken till drygt 3.200. Dessutom har det, skriver räddningschefen, tillkommit en hel del administration och annat.
– Tiderna har förändrats och det ställs i dag högre krav på hur ambulansverksamheten ska fungera – det gäller allt från utrustning i bilarna till praktiska och teoretiska kunskaper hos personalen. Avtalet är inte realistiskt i förhållande till den arbetsmängd som behöver läggas ner i dag, säger Karl Nordlund till Ålandstidningen.
Antalet tjänster som ska bekostas av ÅHS är enligt avtalet 16, men räddningschefen menar att siffran är för låg och därför inaktuell. Inte ens de 19 tjänsterna det budgeterades för inför 2023 är enligt Karl Nordlund tillräckliga.
– Ska man ha tre ambulanser bemannade dygnet runt brukar man räkna med tio eller elva tjänster per bil.
Hot om uppsägning
Summa summarum har kostnaderna ökat kraftigt och staden anser sig nu betala mer än man får tillbaka för ett ”uppdrag vars grundansvar ligger på ÅHS och landskapsregeringen”.
– Kostnadsfördelningen är inte realistisk. Staden blir nu att subventionera ambulansverksamheten och ÅHS fast det är deras ansvarsområde, säger Karl Nordlund.
Syftet med avtalsändringen skulle alltså vara att få till en skälig kostnadsfördelning mellan parterna.
– Vi upplever att man på tjänstemannanivå inom ÅHS inser att avtalet är förlegat och att det behöver göras om. Men det har inte hänt så mycket mer.
ÅHS styrelse lät 2022 visserligen ta fram ett utkast till ett nytt avtal, men det har inte hänt något mer kring just det.
– Det i och med att ÅHS inte har fastslagit någon servicenivå för hur ambulansservicen ska se ut. Är den politiska viljan att det ska vara en ambulans eller fem eller ska det fortsätta med tre som i dag? Man behöver bestämma sig vad man vill ha och på basen av det slå fast vad som ska produceras, säger Karl Nordlund.
Däremot har ÅHS beslutat att se över tre olika alternativ för hur ambulansverksamheten på Åland ska ordnas.
Nämnden beslutar
Staden har låtit en jurist vid Advokatbyrå Carlsson Wingert titta på avtalet. Juristen noterar att det i avtalet finns en förhandlingsklausul som innebär att parterna ska omförhandla om verksamheten inte kan bedrivas med det antal tjänster som ÅHS enligt avtalet betalar för. Det är, menar juristen, tänkbart att ÅHS gör sig skyldig till avtalsbrott om man försummar sin förhandlingsskyldighet, men frågan har inte analyserats desto mer i detalj.
Stadsmiljöchefens förslag inför nämnden är att staden ska kräva förhandlingar med ÅHS kring ersättningsfrågan i avtalet.
Förslaget avslutas med:
”Om inte förhandlingsskyldigheten uppfyllts senast den 1 juni 2024 ser stadsmiljönämnden ingen annan utväg än att utreda en uppsägning av avtalet”.
Uppsägningstiden som avtalades 1996 är två år.
Detta har hänt
• 1996 slöt Mariehamns stad ett avtal med ÅHS om att staden ska bedriva ambulanssjukvården på Åland. Vissa kompletteringar av avtalet har gjorts sedan dess.
• Sedan 2021 har staden flera gånger framfört till ÅHS att avtalet måste uppdateras – det på grund av att kostnaderna för den prehospitala vården har ökat. Staden efterlyser en mer skälig kostnadsfördelning mellan parterna.
• 2022 bestämde ÅHS styrelse att ett nytt avtalsförslag skulle tas fram externt. Men när ett utkast presenterades för ÅHS togs arbetet inte vidare. Ett förslag för hur servicenivån för ambulansverksamheten ska se ut fanns också, men det har inte klubbats.
• Hösten 2023 beslöt ÅHS-styrelsen i stället att ledningen ska utreda konsekvenserna av tre olika alternativ för hur ambulansverksamheten på Åland ska ordnas (fortsatt samarbetsavtal med staden, i egen regi eller att tjänsten upphandlas). Utredningen har ännu inte presenterats.
• I slutet av varje budgetår gör staden en avräkning som visar hur mycket ÅHS betalat in under året och hur mycket verksamheten de facto har kostat. Avräkningen faktureras sedan ÅHS. I avräkningen för 2023 ökade staden på antalet tjänster som behövs för att bedriva verksamheten på nuvarande nivå och krävde ÅHS på 260.000 euro för merkostnaden.
• ÅHS-styrelsen aviserade i februari i år att man inte tänker betala fakturan. ÅHS har i stället begärt att staden ska göra en ny avräkning baserat avtalet.
Källa: Beredningen inför stadsmiljönämndens möte samt ÅHS styrelseprotokoll.
