Efter att asfaltsmassorna tagits bort från Ålandsvägen när den byggdes om för några år sedan fördes den till Karrböle i Jomala. Där konstaterade Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) efter provtagning att det rörde sig om giftig tjärasfalt som behövde föras till en mottagare av farligt avfall i Finland.

I juni 2020 noterade infrastrukturnämnden att kostnaden skulle gå på cirka 310.000 euro, något man påförde markenhetens driftsbudget.

Rolf Granlund (ÅF) lämnade då in ett rättelseyrkande där han framhöll att nämnden bör utreda vem som ska ansvara ekonomiskt för bortförandet av tjärasfalten utgående från entreprenadavtalet. Nämnden avslog yrkandet och Rolf Granlund besvärade sig i stället till Ålands förvaltningsdomstol (ÅFD).

I besväret framhöll han bland annat att staden borde ha fört en tilläggsbudget till fullmäktige för beslut då han ansåg att nämnden avvikit från budget samt att staden agerat i strid med upphandlingsreglerna då de direkt anlitat en entreprenör för bortforsling av en del av tjärasfalten i stället för att begära in anbud.

God förvaltning

Staden planerade för två sändningar med tjärasfalt. I den första sändningen rörde det sig om 971 ton massor till en beräknad kostnad på 167 euro per ton, alltså 162.157 euro exklusive moms. Det här, noterar ÅFD, underskred EU:s tröskelvärde år 2020. Staden riktade sig direkt till en enskild transportör med motiveringen att marknaden är begränsad för att utföra motsvarande uppdrag.

De återstående asfaltsmassorna uppgick till omkring 1.100 ton och skulle skickas i en andra sändning drygt ett år senare, sommaren 2021 till en kostnad av cirka 210.000 euro. Där har en öppen upphandling skett genom en anbudsförfrågan då man ansåg att upphandlingen överskred EU:s tröskelvärden. Två anbud kom in varav den lägsta anbudsgivaren anlitades, ett företag som inte vara samma som körde bort det första lasset.

ÅFD kom i veckan med sitt avgörande. Man anser att även om den första försändelsens kostnader understeg tröskelvärdet, så är infrastrukturnämndens prövningsrätt inte obegränsad, utan upphandlingar ska följa principerna för god förvaltning med särskild hänsyn till de krav som i detta sammanhang ställs av grundläggande EU-rättsliga principer om transparens och icke-diskriminering.

Upphäver beslutet

Staden har i sitt utlåtande till ÅFD skrivit att särskilda omständigheter – hot om vite från ÅMHM om massorna inte fördes bort – motiverat en direktupphandling. Domstolen anser dock inte att det framgår någon annan orsak i nämndens beslut än att marknaden varit begränsad för ett motsvarande uppdrag, något som motsägs i och med att två andra transportörer lämnade anbud för den andra bortforslingen. Med andra ord finner man inte att det är utrett att det skulle ha varit påkallat och motiverat att använda sig av direktupphandling utan någon som helst konkurrensutsättning. Det här har inte varit förenligt med god förvaltning eller med stadens eget regelverk angående upphandling varför ÅFD upphäver infrastrukturnämndens beslut om upphandlingsförfarande från juni 2020.

ÅFD avslår dock Rolf Granlund besvär om budgetmedel. Man konstaterar att infrastrukturnämnden hanterat tjärasfalten inom driftsbudgeten, som belastades av ombyggnaden av Ålandsvägen, och anser inte att nämnden överskridit sina befogenheter till denna del.

Stadsmiljönämnden lyfter ÅFD:s beslut vid sitt möte nästa vecka.