I juni 2017 lämnade Ålandskommittén, som under ledning av president Tarja Halonen tog fram underlag för en reviderad självstyrelselag, sitt slutbetänkande till dåvarande Ålandsminister Anne Berner (C). Men redan i det skedet var förslaget daterat, då den finska regeringen i samma veva presenterade sitt förslag till vård- och landskapsreform.
Förhandlingarna om en ny självstyrelselag strandade sedermera ett drygt år senare. Icke desto mindre bestod ett allt mer akut behov av att förändra kapitlet i självstyrelselagen som reglerar finansieringen av Åland. Detta då vård- och landskapsreformen i grunden skulle ändra förutsättningarna för den så kallade avräkningsgrunden för klumpsumman. 
Sedan 90-talet har Åland erhållit 0,45 procent av Finlands intäkter i en klumpsumma. Utöver det har landskapet också erhållit en så kallad skattegottgörelse, eller flitpeng, för de inkomst- och förmögenhetsskatter som överstiger 0,5 procent av motsvarande skatter inbetalda i Finland.
Lade fram nytt förslag
Dåvarande finansminister Mats Perämaa och finansavdelningens ledande tjänstemän arbetade då fram ett nytt förslag, med vissa delar hämtade från Ålandskommitténs (ÅK) förslag.
– Visst, man känner igen sig i ÅK:s betänkande, och det som rör befolkningstillväxten finns ograverat kvar. Men det ekonomiska systemet är inte likadant. Utan att gå in på detaljer så hittade vi vissa brister i ÅK:s förslag som i praktiken gjorde det svårt med behörighetsöverföringar och att få ökad finansiering.
I stället ska det nya systemet i större grad basera sig på hur det åländska näringslivet, och skatteinbetalningen, utvecklas. Men hur avräkningsgrunden utvecklas kommer också att påveras av hur den åländska befolkningstillväxten ser ut jämfört med övriga landet. Det har länge påpekats av åländska politiker att den åländska befolkningen vuxit i betydligt snabbare takt än den finska, vilket gjort att klumpsumman inte speglat förhållandet.
– Den intressanta delen i det här, för den som verkligen vill nörda ned sig, är att även om den åländska befolkningen växer, men den finländska växer ännu mer,  kan avräkningen minska. Samtidigt är det så att om den åländska inte växer, men den finländska minskar, blir det mer pengar åt oss i alla fall, säger Mats Perämaa.
10 miljoner till
Han menar dock att prognoserna visar att Åland kommer dra fördel av det nya systemet.
– Finansieringsmässigt så visar prognoserna en fortsatt god utveckling på Åland, men det ser inte så positivt ut för Finland. Man prognostiserar med att 2035 eller 2040 ska den finländska befolkningen till och med börja minska. Med den utveckling vi haft hittills så kommer utfallet bli att klumpsumman ökar med 500.000 till 700.000 euro per år. Så om 15–20 år kan utfallet inte bara vara de tio miljonerna, utan ytterligare tio miljoner.
Största bedriften
Mats Perämaa lyckades inte samla tillräckligt många röster för att åter ta plats i lagtinget efter valet. I dag följer han politiken från sidan och ser tillbaka på just det nya ekonomiska systemet som en av hans största bedrifter.
– Det här har varit ett av de stora politiska projekt som jag har varit involverad i. Det är klart att det känns bra att ärendet nu är i ett sådant läge att lagtinget kan anta det.
Trots alla turer längs vägen, och trots att relationen mellan Helsingfors och Åland stundtals under den förra mandatperioden var allt annat än god, lyfter han fram tre händelser i rikspolitiken som avgörande för att den nya självstyrelselagen nu kan antas.
– Det är många som varit med och jobbat med den här frågan, men tre avgörande steg gjorde att vi kunde ro det här i hamn. Det första är de trots allt goda kontakterna till regeringen Sipilä, framför allt genom gott bistånd från Ålandsminister Anne Berner (C) och goda kontakter med dåvarande finansminister Petteri Orpo (Saml).
Rinnes besök
– Det andra steget var när Ålandsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) och dåvarande finansminister Mika Lintilä (C), i kombination med statsminister Antti Rinnes (SDP) besök på Åland, skickade ett brev till LR och försäkrade att överenskommelsen skulle hålla. Och det tredje steget var när grundlagsutskottet på ett tydligt sätt sade att regeringen i skyndsam takt skulle ändra avräkningsgrunden till 0,47 procent.
I och med systemskiftet kommer Åland att få vissa summor i både för- och efterskott. Såväl skattegottgörelse som lotteriskatt kommer därför att betalas ut dubbelt de första två åren. Mats Perämaa har ett förslag på hur dessa extra pengar kan användas.
– Det blir mellan 35 och 40 miljoner i tillskott de två åren. Här skulle finnas en möjlighet – jag ska inte ge något råd som pensionär – men här finns en möjlighet att skapa en buffert för att undvika låntagning i en möjlig lågkonjunktur. Det skulle vara mitt råd till de som fattar besluten, att bygga upp en likviditetsbuffert.

Jonas Bladh