– Vi har valt ut tio föremål ur vår samling och skrapat på ytan för att hitta de dolda berättelserna. Det har varit utmanande och väldigt roligt, säger överintendent Graham Robins när han tillsammans med etnolog Conny Andersson förhandsvisar utställningen.

En bit fångstnät berättar om älgjakten i Lemland, arrangerad av zoologen Frits Remmler. Tanken var att med hjälp av ett två kilometer långt och sju meter högt nät, fånga in några av de för många Lemlandsälgar som gjorde stor skada på naturen. Älgarna skulle skeppas levande till Suvenniemi zoologiska station där Frits Remmler arbetade.

Fångstförsöken gick inte speciellt bra. Det var svårt att få ihop villiga drevkarlar och tre av de infångade älgarna dog av stress. Slutresultatet blev en ensam älgkalv som skickades till djurparken.

– Men det finns uppgifter om att Remmler var underrättelseofficer och spion for Gestapo. Man kan fråga sig om den halvhjärtade älgjakten i själva verket var en rökridå för att dölja ett spionuppdrag som kanske gick ut på att kartlägga landskapet, säger Graham Robins och ler förtjust.

Remmlers grupp återkom till Åland för att fånga fler älgar året efter och 1932 filmade han älgar i Eckerö.

Den utställda nätdelen lämnades kvar på gästgiveriet i Granboda och togs som betalning för obetalda räkningar.

– Under kriget tvinnade man upp delar av det kvarlämnade nätet och använde det i fisket, berättar Conny Andersson.

Akademisk pionjär

I en monter ligger en miniatyrbok som berättar en helt annan sorts historia. Den innehåller bibelcitat och tillhörde Emma Irene Åström.

– Hon blev Finlands första kvinnliga filosofie magister och var en föregångare för kvinnors rättigheter i den akademiska världen, berättar Graham Robins.

Emma Irene Åström föddes 1847 på Töfsala prästgård där hennes farfar Carl Åström var prost. Hennes mor, Justina Jakobsson, var piga på gården och lärde sig, i kontrast till sin dotter, aldrig att läsa eller skriva. Familjen flyttade till Åland där de bodde i relativt fattiga förhållanden från 1853 på gården Norrgårds i Möckelby.

Den läsbegåvade Emma upptäcktes av folkbildningspionjären och prosten i Finström, Frans Petter von Knorring, som tog sig an henne.

16 år gammal blev hon lärare vid von Knorrings flickskola. Hon studerade vid Jyväskylä seminarium och 1869 fick hon sin examen som skollärarinna. 1872 avlade hon studentexamen, den andra kvinnan i Finland att uppnå den nivån. Samma år blev hon antagen som första kvinna vid Helsingfors universitet efter att ha erhållit dispens från den ryska kejsaren. Studierna avbröts när hennes far dog och hon tvingades försörja familjen. Hon blev färdig filosofie magister 1882.

Vapensmugglare på bild?

Ett foto, taget av fotograf Ludvig Bodnar i hans ateljé i Mariehamn år 1900, föreställer författaren och tecknaren Albert Engström och flygaren och agronomen Carl Cederström. Båda var skickliga skådespelare och sångare och flitiga Ålandsbesökare.

– De ser ju ut som två Monty Python-karaktärer. Men på baksidan av fotot hittar man en fantasieggande illustration med kryptiska noteringar, säger Graham Robins.

Överskriften är ”Les deux diables!” (De två djävlarna!). Bilden föreställer två hjärtan som genomborras av varsin pil, den ena med initialerna A.E. och den andra C.C.

– Vi vet inte vad det betyder, om de två männen hade en hemlig kärleksrelation eller om de var förälskade i samma kvinna, kanske.

I Ålandstidningen kan man läsa att de deltog Mariehamns badanstalts sommarfest år 1899. Men fanns det kanske ett annat syfte med resan än att uppträda? Albert Engström var i början av 1900-talet engagerad i ett hemligt nätverk av aktivister som hjälpte ryska revolutionärer att fly över havet. Han bistod även vid smuggling av vapen.

I sina samlingar har Kulturhistoriska museet ett gevär från fartyget John Grafton som grundstötte utanför Jakobstad. Geväret finns med som foto här på utställningen. Dess last av vapen var avsedd för finländska aktivister som kämpade mot förryskningspolitiken. Skutskepparen Karl Evert Karlsson från Vårdö var med och bärgade vapenlasten och tog ett vapenparti med sig till Vårdö och gömde det ända fram till år 1918.

– Först gömde han gevären under golvet i farstun, men när det började hetta till flyttade han dem till under dynghögen, berättar Conny Andersson.

Pianovirtuosen

Den stora flygeln tillverkad av hovpianofabrikant J.L Duysen i Berlin, berättar om den åländska pianisten Alie Lindbergs storslagna karriär.

– Man kan inte kalla henne för något annat än ett geni. Kritikerna framhöll henne som en av Nordens största, om inte den allra största pianovirtuosen. Hon var den första musikern från Finland som lyckades skapa en internationell karriär, berättar Graham Robins.

Alie Lindberg föddes 1849 i Kastelholm i en liten stuga på området där friluftsmuseet Jan Karlsgården ligger i dag. Hon var ett underbarn och började spela piano redan som femåring. Även hon upptäcktes och fick hjälp till högre studier i Helsingfors av Frans Petter von Knorring.

Hon gjorde europeisk karriär och spelade med dåtidens stora tonsättare. Det sägs att Frans Liszt bistod henne med att köpa en flygel, fast det troligtvis inte var samma flygel som visas här på utställningen. År 1882 gifte hon sig med den norske köpmannen och sångaren Severin Larsen och drog sig tillbaka från musikkarriären.

Det här är bara några av de berättelser som utställningen erbjuder.

– Vi vill uppmana alla att ta vara på berättelserna om de historiska föremål man har hemma. Det ger en så mycket djupare bild. Det blir som att höra dem tala från de förflutna, säger Conny Andersson.

Utställningen öppnar i dag lördag klockan 14 med att Conny Andersson håller ett föredrag om föremålens berättelser. Den visas sedan till den 30 april.