För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Det har varit diskussioner om huruvida vargen är välkommen på ön. Nu är ena vargen skjuten, men det kommer säkert fler igen om något år. Jag förstår frustrationen hos fårbönderna. Att leva i rädsla, och när som helst under natten kunna förlora stora delar av sin flock. En stor sorg och en allvarlig ekonomisk situation.
Vad vill vi på Åland i helhet med våra skogar och vilt? Alla vill så klart ha en välmående skog och fauna. Enligt europeiska naturvårdsorganisationer är vargen en inhemsk art som utrotades av människan, och dess återkomst en naturvårdsframgång. De menar att vargen spelar en viktig roll för ekosystemets stabilitet. Som den pensionerade veterinären Rauli Lehtinen skrev i Ålandstidningen: ”Evolution har skapat vargen, rovdjuret som utgör en balans mot växtätare”. Han menar att det slår fel när människan kraftigt manipulerar naturen.
Hur kan man hjälpa ekosystemet på traven samtidigt som vi människor ska kunna bruka och leva på samma plats, samexistera? Vi får inte glömma vår plats i det hela.
Vi har ett problem med skadedjur här. Rådjuren skapar stor oreda och ett stort antal trafikolyckor året runt. De som odlar grönsaker och har en trädgård vet att mycket arbete kan gå förlorat efter en rådjursräd i landet. Det råder en obalans i vår natur. En vargflock skulle vara väldigt välkommen i det syftet, en hjälp och balans för vår natur. Flera organisationer i Europa arbetar för att få tillbaka vargen.
Egentligen är det enda problemet boskapen, som slaktas hänsynslöst. Men i Europa finns det hjälp att få. EU-bidrag kan finansiera vargstängsel runt boskapen, och det är en investering för framtiden. EU-kommissionen har skrivit att vargsäkra stängsel och vakthundar kan finansieras till 100 procent via landsbygdsfonden, även arbetskostnader för underhåll. I Frankrike täcker EU:s jordbrukspolitik 80–100 procent av skyddskostnaderna, och i Flandern ersätts 90 procent av materialet.
Ålandstidningen
Skulle det inte vara en dröm för fårägarna att EU-medel står för stängslet runt boskapen? Finns det inte dessutom redan ett liknande nät som bland annat äppelodlarna har runt sina odlingar, kallat ”rådjurs”stängsel, som fyller ungefär samma funktion? Det minsta kunde vara att även fårbönderna sätter två meter stängsel runt om.
