När Ålandstidningen träffar Harry Jansson på tjänsterummet i självstyrelsegården är han avslappnad. Det är snart jul och nyss har han fattat det avgörande beslutet att trycka på startknappen för arbetet att skapa en generalplan och en miljökonsekvensbeskrivning av det stora projektet med storskalig havsbaserad vindkraft norr om Åland.

Det har bara gått ett par månader sedan han fick ta över projektet från Alfons Röblom när Hållbart initiativ lämnade landskapsregeringen (LR).

– När jag fick huvudansvaret för det här, med kollegorna Wikström och Karlström, så ägnade jag naturligtvis en tid åt inläsning. Och efter att ha läst helheten så är jag nog ganska trygg i att det vi gör är den enda metoden och den är bra. Tjänstemännen har gjort ett jättebra jobb så här långt, säger Harry Jansson.

I och med att lagtinget godkände budgeten och i en omröstning med överväldigande majoritet (27 för och två emot) röstade för att LR ska få gå vidare med att arrendera ut havsområden för vindkraft ska arbetet nu konkretiseras.

– Det är två spår som kommer att gå parallellt, planläggningen och en generalplan, och miljöbedömningen. De processerna ska sedan sammanföras och behandlas som en helhet, men det kommer att leva sina separata liv så här inledningsvis.

Vill ha ledartröjan

Planläggningen är normalt en kommunal fråga, men landskapsregeringen hoppas få ta ledartröjan i arbetet.

– Till beslutet fogade jag också att vi begär kommunernas samtycke till att vi koordinerar planeringen och att det kommer ske fortlöpande och i samråd med de berörda kommunerna, säger Harry Jansson.

En annan fråga där kommunerna lär vilja ha ett ord med i laget är hur pengarna som ska flyta in till Åland ska fördelas. I huvudsak är det två intäktskällor: arrenden, som går till vattenägaren landskapet, och fastighetsskatt som normalt går till den kommun inom vars område vindmöllorna står.

– Då har vi, i alla fall inledningsvis, ansett att man nästan kan kopiera den mekanism vi har med samfundsskatterna via landskapsandelssystemet. Då förs det ut till alla kommuner. Men ändå måste utgångspunkten vara att de kommuner som har vindkraft på sina områden måste veta att de har lite extra värde av det, säger Harry Jansson och förklarar att de fem aktuella kommunerna, Hammarland, Geta, Saltvik, Kumlinge och Brändö, bör få mer pengar.

”Kommer inte påverka”

De två vindkraftsaktörer som hittills visat störst intresse och också genomför bottenstudier, OX2 och Ilmatar, drivs lokalt av ålänningar.

När ni alla känner varandra, och några i de två vindkraftsbolagen dessutom rekryterats från landskapsregeringen, finns det en risk att ni kommer varandra för nära när ni trots allt ska vara motparter i en framtida förhandling?

– Nej, det finns det inte. Jag kan lugna ålänningarna på den punkten. Man behöver inte oroa sig för att vi känner flera av de personer som är aktiva i de här bolagen personligen. Det kommer inte att påverka den här processen över huvud taget. Vi följer det regelverk vi har, säger Harry Jansson.

Bland de frågor som ställts i debatten har en av de viktigaste handlat om riskerna för landskapet. Vad händer exempelvis om projektet i något läge havererar, och det företag som vunnit budgivningen går omkull.

Kan LR hamna i situationen att man står med ett antal hundra vindkraftverk eller betongfundament som måste tas omhand?

– Det är givet något som funnits med i processen från första början. Det kommer att finnas bindande garantier för att när det här ska avslutas ta bort dem, eller som man ansett i vissa delar av världen att det är bra för havsmiljön att lämna dem.

Går det att garantera fullt ut att det finns någon som tar hand om det som blir kvar?

– Jo, det går det. I första hand är det via banksystemet. Så länge det finns ett fungerande banksystem så kommer det finnas garantier för att reda upp, säger Harry Jansson.

Vice lantrådet säger att han nu ser framför sig ett och ett halvt år av projekterande, planläggande och miljöprövande innan områdena i havet norr om Åland kan auktioneras ut. Han säger att han ser på projektet som det största Åland varit med om.

– Och jag kan här och nu säga att jag inte har det minsta dåligt samvete vad gäller miljö- och naturvärdena. Det bidrag som vi ger hela Norden i form av energi för ett hållbart samhälle, det överstiger eventuella nackdelar som i alla fall hittills har påståtts förknippas med den här typen av projekt.

Ålandsbanken, som är partner till OX2, har beräknat att vindkraftsprojektet fullt utbyggt kan innebära årliga inkomster för Åland på upp till 200 miljoner euro. Det ska jämföras med de årliga skatteintäkterna som ligger runt 300 miljoner.

Hur skulle sådana summor förändra Åland?

– Vi får ju i alla fall en sådan intäktsvolym att det ger en ökad ekonomisk stabilitet i samhället. Det blir vår gemensamma huvudvärk. Man måste enas om hur affärsmodellen ska se ut och hur intäkterna ska fördelas. Här kommer kommunerna via fastighetsskatterna in som en central del.

– Jag vill inte ta en summa i min mun, men jag tror inte att vi når summor på flera hundra miljoner. Men vi kommer att ha en ansenlig mängd pengar som ska användas på ett förnuftigt sätt, säger Harry Jansson.