Den avgjorda behörighetskonflikten mellan landskapsregeringen och inrikesministeriet var ”omvänd” på det sättet att man tvistade om att inte ha behörighet över ett område, nämligen övervakningen av lagligheten av delar av Ålands polismyndighets verksamhet.
– Landskapsregeringen har i ganska många år varit oenig med Inrikesministeriet om det, säger Harry Jansson.
Landskapsregeringen anser att utan en överenskommelseförordning kan landskapet inte utföra laglighetsövervakning gällande behörighetsområden som har sin grund i rikslagstiftning.
– Vår hållning är alltid att det vi gör ska ha laga grund och vara juridiskt hållbart. Det är en viktig princip och en röd tråd i vårt system. Och den här tillsynen har inte överförts från Finland till Åland, säger Harry Jansson.
– Från åländsk sida kan vi till exempel inte gå in i de system som har att göra med polisens verksamhet och som faller inom riksbehörighet. Då kan vi inte heller utföra någon tillsyn. Märkligt nog blev det en konflikt om detta.
”En betydande del”
Inrikesministeriet framförde att varken Inrikesministeriet eller Polisstyrelsen har någon allmän behörighet att utföra laglighetsövervakning av Ålands polismyndighet.
– Man ansåg att det var landskapsregeringens sak att utöva tillsyn över all verksamhet, säger Harry Jansson.
Men HD:s bedömning är att Finlands myndigheter har behörighet att övervaka Ålands polismyndighets verksamhet inom de områden som enligt självstyrelselagen hör till Finlands behörighet.
– HD anser att vi har rätt till den delen.
Tillsynen som man tvistat om berör en stor del av Ålands polismyndighets verksamhet.
– Allt utom ordning och säkerhet. Det är en betydande del. Därför är det viktigt att ansvaret är klarlagt, säger Harry Jansson.
