”Vi klimatkompenserar för hela vår klimatpåverkan 2021 genom att stödja vindenergiprojektet Gujarat i Indien”, skriver Paf (Ålands Penningautomatförening) i sin senaste årsredovisning. Även Ålandsbanken anger att man sedan förra året kompenserar för utsläppen från sin operativa verksamhet.

Klimatkompensation har blivit allt viktigare för företag som gör anspråk på att ta klimatfrågan på allvar, och företagen lyfter ofta fram det som en del i sitt hållbarhetsarbete.

Men i det växande utbudet av klimatkompensationstjänster finns fallgropar. Alla aktörer håller inte vad de lovar, till exempel avslöjade svenska Yle i våras att snabbmatskedjan Hesburger satsat stort på ett tvivelaktigt spisprojekt i Uganda. Marknaden är fortfarande oreglerad och företagen kan inte vända sig till konsumentmyndigheterna.

– Det krävs en grundlig dokumentation och granskning för att certifiera projekt för klimatkompensation så att den som betalar ska veta att det håller vad det utlovar, och det är erkänt svårt att mäta effekterna. Vi förlitar oss på certifieringarna och det företag som vi köper in klimatkompensationen via, säger Pafs kommunikationschef Ludvig Winberg.

Paf lade 2021 cirka 20.000 euro på klimatkompensation.

Olika certifieringar säkrar kvaliteten på klimatprojekten, standarden kan skilja sig åt beroende på hur pass höga krav som ställs. FN:s CDM-certifiering har historiskt klassats som en tung kvalitetsstämpel, de senaste åren har dock flera av de äldre projekten ifrågasatts. Den certifiering som anses ha högst trovärdighet är Gold Standard, som har grundats av miljöorganisationer.

Gäller att välja rätt

Ålandsbanken har valt en modell med en klimatkompensationsportfölj, i stället för att satsa på ett enskilt projekt. Priset de betalar för klimatkompensation är cirka 30-40 euro per ton CO²e (koldioxidekvivalenter). 2021 kompenserade Ålandsbanken för 775 ton CO²e, alltså lade man en summa motsvarande cirka 23.000-31.000 euro på det.

– Det är ett sätt att sprida risken, skulle det visa sig att något av projekten inte var så bra som man trodde har vi inte lagt alla ägg i en korg. Företaget som hjälper oss att skapa portföljen har en vetenskaplig panel som noga granskar de olika projekten som finns på marknaden. Projekten i portföljen är certifierade, säger Ålandsbankens hållbarhetsutvecklare Linda Lund.

En uppsjö av företag erbjuder olika lösningar, och det gäller att navigera rätt.

– Vi läste på mycket och försökte förstå hela klimatkompensationsprocessen. Grundförutsättningen är att man vet vad som ska göras och vilka krav som ska uppfyllas. Annars är det inte lätt, vem man än vänder sig till säger att de gör rätt saker. Man behöver ha kunskapen själv, säger Linda Lund och fortsätter:

– Det är en marknad som utvecklas hela tiden och det går fort. Det kommer ständigt nya företag och metoder som behöver scannas av. Det är viktigt att man inte bara kommer på ”oj, vi måste klimatkompensera! Det här verkar bra, det tar vi”. Att komma dit vi är i dag har tagit tid.

Två parallella spår

Men är klimatkompensation verkligen en lösning på klimatproblemet? Kritikerna menar att det tar fokus från det viktigaste: att minska de totala utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Och ger en bild av att det går bra att fortsätta som vanligt, om man kompenserar för utsläppen.

Klimatkompenserande insatser är positiva – men ska ses som ett komplement för att ge stöd till omställningen mot ett klimatsmart samhälle, menar Karin Rosenberg-Brunila, ledande hållbarhetslots i nätverket Bärkraft.

– Att minska sina egna utsläpp bör alltid vara startpunkten. Mitt främsta tips är att titta på den egna verksamheten: vad kan vi göra bättre för att ha så lite utsläpp som möjligt att kompensera för? Till exempel kan företag se över hur man minskar arbetsresor och vad digitaliseringen ger för möjligheter, under pandemin fick man en helt ny syn på det, säger hon.

I nätverksgruppen för hållbara storföretag på Åland finns en vilja att arbeta med hållbarhetsfrågor, enligt Karin Rosenberg-Brunilas uppfattning.

– De strävar aktivt efter att minska sina utsläpp. Flera av de stora klimatkompenserar också, de håller sig ajour med vad som händer och tar försiktighetsåtgärder för att projekten de kompenserar i är tillförlitliga. Medvetenheten om tydlig kommunikation ökar. Man ska vara väldigt försiktig när man använder sig av begrepp som ”netto noll” eller ”klimatneutral” i marknadsföringen. Vad betyder det egentligen? Hur långt har man mätt utsläppen i sin egen verksamhet och vad kompenserar man för? säger hon.

Paf och Ålandsbanken uppger att deras mål i slutändan är att klimatkompensera så lite som möjligt.

– Strategin för att minska sitt avtryck är det absolut viktigaste, det är där vi lägger majoriteten av arbetet. Klimatkompensation finns som ett verktyg. Det går inte att köpa sig fri, säger Ålandsbankens Linda Lund.