Åtta månader efter att räkenskaperna stängts för 2021 behandlade lagtinget bokslutet för landskapets fjolår. Bilden av läget i ekonomin skilde sig markant mellan partiföreträdarna när de intog talarstolen.
Finansminister Roger Höglund (C) konstaterade i sitt inledande anförande att pandemiåren 2020 och 2021 sett annorlunda ut jämfört med både normala år och jämfört med varandra. I bokslutet landar resultatet på minus 200.000 euro, finansministern konstaterar att det är en sanning med modifikation. Eftersom man hade en rad extraordinära poster ska resultatet i verkligheten vara ett annat.
– Ett underskott om elva miljoner är kanske ett mer rättvisande resultat, säger han.
Höglund berättade att landskapets likviditet varit stabil under en längre tid och att man också betalat av den hyresskuld som landskapet haft till sitt eget fastighetsverk. Han sade också att prognoserna pekar på att de totala intäkterna ser ut att bli lite högre än beräknat.
Olika syn
Huruvida bokslutet talar om ett landskap vid stadd kassa eller ett landskap med stora ekonomiska problem visade sig vara något som delade lagtinget när partierna höll sina anföranden. Liberalerna var mest kritiska till såväl situationen i stort som vad landskapsregeringen (LR) åstadkommit under mandatperioden för att stärka landskapsekonomin.
Ingrid Zetterman (Lib) vill se att landskapet bygger upp reserver för tuffare tider.
– Men vi har inte sett något spår av politik som syftar till att möjliggöra det här. När tänker finansministern börja jobba?, frågade hon.
Roger Höglund svarade att LR:s politik lett till en stabil likviditet, men lyfte också ett annat initiativ.
– Vi tycker att den parlamentariska kommittén som tittar på ett finanspolitiskt ramverk har inlett ett fantastiskt arbete.
Fel med kris
Störts skillnad i synen på det ekonomiska läget fann dock mellan ett annat regeringsparti, Obunden samling, och Liberalerna. Ob:s gruppledare Marcus Måtar menade att läget inte är så prekärt som oppositionen vill mena.
– När man läser bokslutet så kan man konstatera att vi har ungefär 50 miljoner euro cash i kassan, vi är skuldfria och har ett eget kapital på 450 miljoner. Vi har en otroligt stark grund att stå på, att säga att det är kris är fel, sade Måtar.
Liberalernas John Holmberg (Lib) menade att Måtar skönmålade verkligheten.
– Från att ha bedrivit en valkampanj på att inte ta banklån, mindre offentlig sektor, lägre skattetryck och allt vad ni lovade... Nu märker man att ni är på väg i opposition nästa period för nu är allt rosenrött, när ni lämnar den här regeringen är allting bra.
– Obunden samling är på inget sätt på väg i opposition, vi tänker sitt vid rodret så länge de andra orkar sitta med oss.
John Holmberg svarade att kostnaderna har fortsatt att öka i landskapet.
– Vi kan inte kräva att de ska betala mer och mer för att vi politiker tycker att allting är rosenrött. Det måste finnas ett politiskt ansvar, sade han.
Ingen morot
Marcus Måtar menade dock att ekonomin är för starkt för att verka som en motor för inbesparingar.
– När man tittar på kostnaderna så har de ökat, men även intäkterna har ökat. Och ser man på landskapets ekonomi som helhet där man också räknar in till exempel Paf, som är som det ser ut nu en outsinlig till pengar för oss som är politiker, innebär det att intresset för att spara och göra de här strukturella satsningarna kommer att saknas.
Måtar ståndpunkt fick understöd från något överraskande håll.
– Det är som att man får göra kors i taket när jag känner samsyn med Marcus Måtar i att nöden inte är så utbredd som det låter, sade Camilla Gunell (S).
Å andra sidan fick John Holmberg stöd från regeringshåll.
– Vi behöver ta hand om våra gemensamma resurser såväl när det gäller naturen som ekonomin, konstaterade Simon Holmström (HI) och menade att det krävs en aktiv finanspolitik för att skapa budgetutrymme inte minst för satsningar på klimatomställningen.
Även Anders Eriksson (ÅF) instämde med Liberalerna.
– Det är en lite märklig debatt när partier som jag uppfattar som borgerliga säger att man inte behöver dra in på något. Samtidigt kan man konstatera att verksamhetsutgifterna ökat med 25 procent på sju år.
