Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda ligger till grund för de flesta partiers politiska ställningstaganden just nu. De sju strategiska utvecklingsmålen och de fyra hållbarhetsprinciperna styr utvecklingen.
Men vänta nu... De fyra hållbarhetsprinciperna? Det ska ju vara fem!
Både den nya och den tidigare landskapsregeringen (LR) betonar hållbarhet och hållbarhetsagendan i sina regeringsprogram. Ordet ”hållbar” (i alla dess former) nämns inte mindre än 38 gånger i den nya landskapsregeringens program.
I lagtingets debatt om finans- och näringsutskottets betänkande över landskapsbudgeten slog Hållbart initiativs Simon Holmström fast att politiken ska föras i samklang med agendan. Han sa: ”Om vi ska fatta beslut om att göra Åland hållbart kan vi inte gå tillbaks. Vi kan inte fatta beslut som bryter mot de fyra hållbarhetsprinciperna”.
Men lagtinget har beslutat att det ska finnas fem hållbarhetsprinciper. Såväl i september som december 2014 skrev finans- och näringsutskottet (först i behandlingen av strategin för hållbar utveckling, sedan i behandlingen av 2015 års budget) att en femte princip skulle läggas till av LR. Utskottet skrev: ”Vidare är det viktigt att landskapsregeringen utarbetar en femte hållbarhetsprincip som beaktar behovet av BNP tillväxt (sic!) i samhället samt vikten av att alla näringsgrenars konkurrenskraft bibehålls i jämförelse med motsvarande näringsgrenar i våra närområden. Det är inte hållbart att reglera förutsättningarna för en sektor på ett sådant sätt att verksamheten bara flyttar från eller läggs ner på Åland och bedrivs i Ålands närområden istället.”.
Utskottet konstaterade också att investeringar görs i syfte att stöda en hållbar utveckling. Utskottet avslutar med ”Utskottet konstaterar att vissa verksamheter kommer att ha lättare än andra att uppfylla hållbarhetsprinciperna men att takten på hållbarhetsarbetet inom varje sektor måste gå i samklang med den sektorns verksamhetsförutsättningar”.
På regeringens hemsida finns hållbarhetsagendan upplagd som det viktiga dokument det är för landskapet. Men i det står inte den femte principen att finna. Oklart varför.
Enligt uppgifter till Ålandstidningen används den femte principen, om bnp-tillväxt, i det interna arbetet. Men den finns alltså inte med när man presenterar agendan utåt.
Varför är detta alls viktigt? Dels för att det är lagtinget som beslutar om politiken på Åland, och det är landskapsregeringen som utför den. Lagtinget har tydligt, två gånger dessutom, talat om för LR att det ska finnas en femte hållbarhetsprincip. Då borde det rimligtvis också stå i den officiella, externa versionen av agendan.
Dels för att de kommande åren kommer en av de stora konflikterna i politiken att stå mellan ekonomisk tillväxt och omställning till ett hållbart samhälle. Till delar kommer det, som utskottet skrev 2014, inte att vara några problem att kombinera de båda. Tvärtom kommer det till och med att finnas goda chanser att skapa tillväxt genom såväl investeringar som innovation på området hållbarhet.
Men omställningen, som måste göras i hög takt för att uppfylla Paris-avtalet, kommer inte att kunna göras raskt inom alla branscher. Det kommer till och med att krävas offentliga stöd och investeringar i lösningar som inte alls är i samklang med målet om att Åland ska vara hållbart till 2051.
När tillväxt, som skapar intäkter som ska finansiera vår gemensamma välfärd och de framtida åtgärderna för ett hållbart Åland, krockar med klimatnytta – då måste politikerna bestämma sig. Om den femte principen då saknas kommer det senare att vinna varje gång.
Det är bra för klimatet och miljön, men kan vara förödande för samhällsekonomin. Med den femte principen får i stället politikerna en bakdörr, en smitväg, undan klimatinsatserna för att i stället hävda de offentliga finansernas behov.
Och den smitvägen behöver ett samhälle ha.
I den senaste veckans debatter i lagtinget har vi sett att just denna kollision mellan tillväxt och hållbarhet lurar runt hörnet för den nya regeringen. Föga förvånande är det mellan regeringsprogrammet och Hållbart initiativ som kollisionen skymtas.
I frågan om fiskodlingar i skärgården skriver LR om fiskodlingarnas avgörande betydelse för skärgården. Samtidigt påpekar regeringspartiet Hållbart initiativ att odlingarna är en av de stora bovarna när det gäller att förorena Östersjön. Tillväxt mot hållbarhet.
Det ska sägas att det är bra att det finns ett ”miljöparti” i LR som håller fokus på klimat- och miljöfrågorna. Men samtidigt är det svårt att se hur HI ska klara av att samregera med fyra partier som framhåller tillväxt som det kanske viktigaste målet för mandatperioden, samtidigt som man gör sin väljarbas nöjd och lever upp till de progressiva skrivningarna i valprogrammet.
Att balansera ödesfrågan om att ställa om världen och Åland för att undvika de katastrofer som beskrivs av FN:s klimatpanel, mot att samhället ska fungera och finansieras, är politikens stora dilemma i dag. Det lär också bli den kanske främsta avgörande punkten när betyget för regeringen Thörnroos tid vid makten ska sättas om fyra år.

Jonas Bladh