För två veckor sedan var Tesla i Mariehamn och visade upp sina bilar. Det var svårt, för att inte säga omöjligt att inte imponeras av den rymliga stadsjeepen Model X som ljudlöst gled ut från parkeringen vid Ångbåtsbryggan för att sedan med sina 400 hästkrafter explodera i acceleration. Allt drivet med el.
Tesla och dess grundare Elon Musk har redan skakat om bilvärlden och fått dess jättar att snabbt ändra sina framtidsplaner för vilka motorer som ska tillverkas de närmsta åren. Tidigare i sommar meddelade till exempel Volvo att man efter 2019 inte längre kommer att sälja bilar med enbart förbränningsmotor. Alla bilar kommer då med någon form av elektrifiering.
Samtidigt har debatten de senaste månaderna rasat i en lång rad europeiska städer om dieselbilarnas vara eller icke vara i städerna. Dieselns utsläpp av kväveoxider, i bilvärlden ofta kallat Nox efter den kemiska beteckningen, skapar problem med luftkvaliteten. På kontinenten är dessutom andelen dieselbilar hög, i Frankrike en bra bit över 60 procent.
Den franska regeringen och nye presidenten Emmanuel Macron har meddelat att landet förbjuder försäljning av bensin- och dieselbilar från 2040, och såväl Paris som Lyon har infört restriktioner mot framför allt äldre dieselbilar i städerna.
Mot bakgrund av detta torde det vara tydligt – elbilarna tar över, fossildrivna bilar åker ut. Men riktigt så enkelt kommer det inte att vara.
Andelen elladdningsbara bilar är än så länge försvinnande liten, även om tillväxten är snabb. I Sverige står hybrider och elbilar för mindre än en procent av bilparken och det kommer att dröja minst sju år innan en miljon av Sveriges 4,7 miljoner bilar drivs helt eller delvis av el om dagens utveckling håller i sig (en tillväxt på 60 procent).
Dessutom finns det en hel del frågetecken – eller om man vill vara mer dramatisk: hot – mot elbilsutvecklingen.
Som alltid med nya företeelser så skapar också elbilstillverkningen, eller snarare batteritillverkningen, avigsidor.
Främst handlar det om brytningen av de metaller som behövs för elbilarnas litium-jonbatterier. Dels har brytningen av litium, som ofta finns i ökenområden, väckt protester. Brytningen kräver stora mängder vatten, och i just ökenområden är detta en bristvara. När gruvföretagen börjar sin brytning har det skapat vattenbrist för lokalbefolkningen i till exempel en stora saltöknen Salar De Uyuni i södra Bolivia enligt svenska Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur. Också arbetsmiljöfrågan är omdebatterad. I Finland planerar man att börja bryta litium ur berggrunden, och sådant litium vore att föredra enligt Pär Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, som säger till Sveriges Natur: ”Kraven på en gruva i ett nordiskt land är så höga att produktionen bör betraktas som hållbar”.
Ett annat problem för elbilstillverkningen är att den ökade efterfrågan har gjort att priset på de viktiga metallerna till batterierna har stigit. På tio år har priset på litium fördubblats, och priset på mangan har efter en lång tids nedgång vänt uppåt det senaste året.
När elbilarnas största nackdel redan i dag är priset, är det inga välkomna nyheter. För Tesla, som just levererat de första bilarna av den nya ”folkelbilen” Model 3 är det direkt förödande. Trots ökade intäkter och trots att mer än en halv miljon köpare betalat 1.000 dollar för att stå på väntelistan för Model 3, gick man runt 250 miljoner euro back andra kvartalet i år.
När då batterierna blir än dyrare blir det svårare att hålla ner priset på mängdbilen Model 3 som Elon Musk sagt ska kosta från 35.000 dollar.
Trots hoten kommer elbilar och elhybrider att vara en stor del av framtidens bilpark, likaså vätgasbilar. Bilar med förbränningsmotor kommer att finnas kvar under överskådlig framtid, stadsförbud eller ej.
Det viktigaste vi kan göra för miljön, vid sidan av utbyggd kollektivtrafik där den kan utgöra ett fullgott alternativ, är att se till att minska utsläppen totalt. Om detta görs genom mindre motorer, bättre motorer, bättre rening, lägre förbrukning, smartare vägar eller nya alternativa bränslen är egentligen oväsentligt just nu.
Ett av de stora problemen är snarare att politiker med grunda kunskaper skapar kortsiktiga lagar och regleringar för att när nästa forskarrapport kommer ändra alltihop igen.
Titta på hattandet i Sverige. Där sjöngs etanolens lov för tio år sedan. När den sedan visade sig vara både undermålig som bränsle (sotade igen motorerna) och samhällsmässigt dålig (skapade matbrist i fattiga länder) bytte man spår.
I stället skulle alla ha snåla bensin- eller dieselbilar. Nu är det nya toner igen.
Nej, skapa istället ett system som är hållbart över alla alternativ och som skapar trygghet i det som för de allra flesta är den största investeringen vid sidan av boendet.

Jonas Bladh