Det dröjde inte många timmar efter att valresultatet hade kungjorts innan blivande lantrådet Veronica Thörnroosinledde regeringssonderingarna.
Efter fyra år utanför regeringen är det upp till bevis för Centern. En viktig målsättning för partiet har varit att riva upp den kommunreform som den nuvarande regeringen arbetat fram. Inte för att Centern har lyckats presentera någon egen trovärdig lösning på hur kommunerna ska gå samman, men partiet gick trots allt till val på att kommunreformen ska skrotas – och för det behöver man nu hitta rätt samarbetspartners.
Redan då valpejlingarna gav vid handen att Centern skulle bli valets vinnare inleddes spekulationerna om hur nästa regering kan se ut. Ett alternativ som lyfts fram är en regering med Centern, Liberalerna och Moderaterna. Men även om kansliminister Nina Fellman (S) är den som varit kommunreformens ansikte utåt är det inte hennes reform allena. Även Liberalerna och Moderat Samling vill gå in för betydligt färre kommuner.
Ett annat alternativ för Centern är att bilda regering med Moderaterna och De obundna. Regeringen skulle då ha 17 av 30 lagtingsledamöter bakom sig. Men det ger bara en knapp majoritet i lagtinget, och flera politiker har på sistone trotsat partipiskorna och röstat efter den egna övertygelsen även i frågor där mycket stått på spel i hemmapartierna.
I en regering med Moderaterna och De obundna skulle Centern eventuellt kunna ”säkra upp” genom att samla ett visst parlamentariskt stöd av Hållbart initiativ och Ålands framtid mot att de får in några för dem viktiga skrivningar i regeringsprogrammet.
Men det finns, som det brukar, ett aber med den här lösningen.
Det största frågetecknet, och det är ett som verkligen borde få Veronica Thörnroos att dra öronen åt sig, rör Obunden samling. Veronica Thörnroos sade i Ålandstidningens partiledarintervju för ett tag sedan att ett samarbete med Åländsk demokrati är uteslutet då deras värdegrund ligger så långt från Centerns. Hur ställer Centern då sig till de värderingar som finns inom Obunden samling – och här avses i första hand inte Marcus Måtars uttalanden om att skärgårdstrafiken kostar för mycket.
I en intervju med Ålandstidningen säger Stellan Egeland, som nästa mandatperiod ingår i Obunden samlings lagtingsgrupp, att han har flyttat från ett Sverige ”som har raserats av mångkulturen”. Han slår även fast att ”Många väljare vill inte att Åland ska bli mångkulturellt”. Om övriga i Obunden samling delar hans åsikter är höljt i dunkel. Varken partiledaren Bert Häggblom eller någon av de övriga medlemmarna har åtminstone öppet tagit avstånd från dem.
Antalet invånare som är födda utanför Åland passerade enligt Åsub 10.000 redan år 2014 och i dag, fem år senare är nästan 11.000 – 37 procent av befolkningen – inflyttad till landskapet. De inflyttade fördelas på 105 olika födelseländer, största delen kommer från Sverige och Finland men Åsub noterar också att inflyttningen från utomnordiska länder som Rumänien, Turkiet och Lettland är fortsatt hög.
Till skillnad från vad Stellan Egeland verkar tro är Åland redan i dag en mångkulturell smältdegel. Och tänk – ändå har landskapet inte raserats.
Centern gick inte bara till val på att riva upp kommunreformen. Centern gick även till val på att det är människorna som bygger Åland. På att partiet vill ha ett Åland där vi bemöter varandra med respekt, där alla är lika inför lagen och där ingen lämnas utanför.
Förhoppningsvis gäller det också inflyttade från andra delar av världen. Det vill säga såna som inte platsar i Stellan Egelands bild av det åländska samhället. För Obunden samling är uppenbarligen hans värderingar inget problem. Men är de det för Centern?

Annika Kullman