Vad är den typiskt åländska byggnadsstilen?
Den frågan försökte Einar Rudskog besvara när han reste runt bland de åländska byarna på 1920-talet.
Nu har Johan Häggblom undersökt vad exakt arkitekt Rudskog kom fram till, och om hans idéer fick ett genomslag.
I våras intervjuade Ålandstidningen Johan Häggblom om hans arbete. I sagd intervju efterlyste han tips från allmänheten gällande byggnader och ritningar av Einar Rudskog.
Ett tiotal hörde av sig och var till hjälp för uppsatsen.
– Det är jag tacksam över, säger Johan Häggblom.
Nu är uppsatsen färdig och godkänd, allt som krävs är en slutgiltig inlämning innan den blir offentlig.
– Den borde vara tillgänglig i början på augusti, säger Johan Häggblom.
Uppsatsen kommer vara tillgänglig för läsning i museets bibliotek, landskapsarkivet samt på hemsidan uppsatser.se.
Ledtrådar
För att skaffa sig en så bred bild som möjligt började Johan Häggblom gräva i arkiv efter källor i form av gamla tidningsartiklar, litteratur, ritningar och bilder.
När han kom över en byggnad som pekade på Rudskogs inblandning, var hans första steg att ta reda på om byggnaden uppfördes och sedan om byggnaden fortfarande stod kvar.
Einar Rudskogs jobb var att ta reda på vad som var den typiskt åländska byggnadsstilen.
Syftet bakom uppsatsen var att kartlägga arkitektens byggnader och försöka förstå vad han skapade.
Typiskt åländskt
– Hans bild var ganska snäv, säger Johan Häggblom.
Kort sammanfattat kunde Johan Häggblom konstatera att arkitekt Rudskogs bild av det typiskt åländska innebar mangårdsbyggnader från mitten av 1800-talet.
Samtidigt kan man konstatera att mangårdsbyggnader från den tiden påminner om varandra i hela norden.
– Det är detaljernas sammansättning som ger det en åländsk karaktär menade Rudskog, säger Johan Häggblom.
– Upphöjda fasadliv, låga fönster under takfoten och halvmånefönster i en foderkantad rektangel är några exempel.
Einar Rudskog var en skrivande arkitekt. I hans anteckningar fann Johan Häggblom några intressanta citat.
”Den åländska bebyggelsen är i helhet svensk.”
Något Rudskog bortsåg i från var glasverandor, vilka han kallade ”vedervärdiga, billiga påhäng”.
Slutsats
I två avseenden var Einar Rudskog betydelsefull.
Han påverkade den allmänna synen på vad som var typiskt åländskt genom sin inblandning i Jan Karlsgårdens tillblivelse under 1930-talet.
Hans påverkan på den fortsatta utvecklingen av bostadsbebyggelsen genom sina typritningar från 1936 som modifierades och spreds av Valter Danielsson.
I dag vet man med säkerhet att det finns 13 byggnader som är gjorda av arkitekten.
– Man kan tycka att det borde vara mer, säger Johan Häggblom.
– Rudskog ville tolka den åländska bebyggelsen som mer svensk än vad den var, avslutar Johan Häggblom.

Zeb Holmberg