Förverkligandet av Kommunernas socialtjänst (KST) är på slutrakan. Alla sexton åländska kommuner ska ta ställning till det grundavtal som reglerar det kommande samarbete inom all socialvård förutom barn- och äldreomsorgen som blir kvar hos primärkommunerna. De flesta kommuner är beredda att godkänna avtalet. Jomala kommun och Mariehamns stad är de två kommuner som gör mest motstånd.

Intressant att notera är att de båda ledande tjänstemännen i de två kommunerna varit ytterst drivande i motståndet mot KST. Båda hävdar att avtalet inte är fördelaktigt ur deras respektive kommuns synvinkel. Deras bedömning grundar sig inte på vilka fördelar KST kan tänkas få för de stora grupper av medborgare som har rätt till socialvård och att samma nivå på socialtjänster ges till brukarna oberoende av hemkommun.

Nej, de båda ledande tjänstemännen pratar nästan enbart om makt och pengar. Grundlagens bestämmelser om att alla ska behandlas lika förefaller vara helt sekundärt. Lagen om KST verkar likaså irrelevant för de båda tjänstemännen.

I Jomala betonas att kommunen ekonomiskt förlorar på reformen. Så kan det vara. Man ska i detta sammanhang komma ihåg att Jomala undvikit att bygga hyresbostäder bland annat för att hålla ner sina sociala kostnader. Jomalabor som har sociala rättigheter har i många fall flyttat till staden.

Det är inte mer än rättvist att Jomala betalar en större del av den gemensamma sociala kostnadskakan. Det är dags att Jomala tar sitt sociala ansvar.

Jomala är rädd att inte få tillräckligt med makt och inflytande i det kommande kommunalförbundet KST. En mera relevant fråga är hur Jomala vill samarbeta i KST för att uppnå KST-lagens höga ideal och målsättningar? Makt för maktens egen skull eller för att vara emot och stoppa kommunala reformer har vi tillräckligt av redan.

I Mariehamn har den högsta tjänstemannaledningen motarbetat KST först genom att förklara att kommunalförbund är av ondo. Sedan föreslog man en modell där staden skulle vara värdkommun och andra kommuner skulle köpa tjänster av staden. Pannkaka blev det av den modellen.

Nu är man sur över att man misslyckats i förhandlingarna om hur KST ska finansieras. Stadsledningen har arbetat emot KST trots att en majoritet i stadsfullmäktige för flera år sedan beslöt att stadsledningen skulle arbeta för och spela en konstruktiv roll i förverkligandet av KST.

De ledande tjänstemännen i Jomala och Mariehamn agerar mer som politiker än tjänstemän. Den närmaste kretsen av politiker har lätt att dansa runt hövdingarna och glömmer Ålands handikappförbund (cirka 2.400 medlemmar), Rädda barnens krav på gemensamt barnskydd, Ålands omsorgsförbunds synpunkter och Talentias önskemål. Alla dessa som vet vad saken gäller vill ha KST.

Är det inte brukarna vi politiker ska lyssna till i denna fråga i stället för en par högavlönade tjänstemän som tappat kontakten med den verklighet de flesta av oss lever i. Att redan tillräckligt många kommuner godkänt grundavatlet för KST gör Jomalas och Mariehamns tjänstemannamotstånd patetiskt.

KST är ännu ett exempel på att vi har för många kommundirektörer och för svaga politiker.

Barbro Sundback (S)

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Det är stadens ansvar att se till att vi mariehamnare trivs och har det bra. Efter att Röde Orms gratisbussar slutade har staden blivit mindre trivsam.

För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.

Moderata gruppledaren Roger Jansson bekymrar sig än en gång för maktobalans och maktkoncentration, utgående från det faktum att jag kommer att sitta i stadsstyrelsen och förhoppningsvis (i skrivande stund är nämnderna inte utsedda) i socialnämnden

Det är med förvåning jag läser i Ålandstidningen den 15.1 att Anders Holmberg (Ob) och Ingrid Zetterman (Lib) har kritik mot att Mariehamns socialdemokrater föreslår Nina Fellman (S) som både ledamot av stadsstyrelsen och socialnämnden.

Nyss hemkommen från en längre resa ser jag att Marcus Måtar inte straffas för sin fängelsedom. Väldigt märkligt. Eller kanske inte.

Kommentar till ledaren den 16 januari 2020.

Klimatförändringarna anges som orsak till de omfattande skogsbränderna som härjar och har härjat i Australien.

Angående ledaren den 7 januari:

För att öva lite på tunnelkonstruktioner behöver man ju inte ta till så drastiska åtgärder som att gräva en tunnel som är sex kilometer lång med detsamma, utan man kan bygga en betydligt enklare konstruktion först för att testa konceptet och samti

Några förbättringar som jag påtalat under flera år.

I Gluggen skriver Jonny Mattsson att ålänningarna är dåliga på att blinka i trafiken. Problemet är att de åländska rondellerna, förutom Rökerirondellen och Sjukhusrondellen, är så små.

Fler insändare