Det var i september 2008 som IFK Mariehamn, via dåvarande tränaren Mikael Rosbäck, meddelade att man gjort klart med tre spelare från Borgå Hunters. Spelarna i fråga var målvakten Henrik Aaltovirta, backen Andreas Ekman och anfallaren Andreas Stenberg.
16 år senare finns Borgåtrion kvar i föreningen: Henri Aaltovirta och Andreas Stenberg spelar fortfarande medan Andreas Ekman numera huserar i båset, som assisterande tränare.
Henri Aaltovirta och Andreas Ekman i all ära. Med 14 respektive 12 aktiva säsonger i IFK Mariehamn är båda självklara profiler. Men den här gången handlar det inte om dem – utan om Andreas ”Ansku” Stenberg. Mr. IFK.
För det finns faktiskt ingen i laget som spelat flera säsonger i IFK Mariehamn än Ansku. Han kom 2008 och har funnits med varenda säsong efter det – utan paus.
– Det blev så, säger han med ett skratt.
– Inte är det något märkvärdigt egentligen. Men visst, det blev en lite längre vistelse än jag först hade tänkt mig. Tanken var ju att vi skulle komma hit bara för en säsong. Jag och ”Henku” (Henri Aaltovirta) hann till och med flytta hem till Borgå under sommaren 2009. Men till hösten visste vi inte riktigt vad vi skulle göra och då kom vi tillbaka igen. Och sedan har det bara rullat på.
Vill avsluta karriären i IFK
36 år gammal konstaterar Andreas Stenberg inte att karriären är över – men att den nog så småningom börjar ta slut.
– Jag fyller 37 i sommar. Det är klart att jag tänkt tanken, säger Ansku.
Vilken tanke?
– Att det här kanske är min sista säsong. Man vet aldrig.
Jasså?
– Nej, men nu ska vi inte bli sådana. Om kroppen håller och Calle (huvudtränare Calle Juslin-Nyqvist) vill ha mig kvar i truppen så fortsätter jag säkert spela åtminstone en säsong till.
Håller kroppen då?
– Jo, hyfsat. Visst tar det längre tid att komma tillbaka från diverse småskavanker nu än vad det gjorde förut men så är det att bli äldre. I början av säsongen hade jag lite problem med ryggen men nu är det nog helt okej.
– Jag kommer nog att fortsätta träna så länge jag får och så länge suget finns där. Den dagen jag inte ryms med i laget – då är karriären slut. Jag har inga tankar på att fortsätta på skoj i något korplag eller så. Utan den dagen som IFK inte längre vill ha mig, eller när jag själv känner att det är dags, då blir det skridskorna på hyllan.
Under alla dessa år, har du någonsin varit nära att sluta eller byta klubb?
– Nej. Aldrig. Jag trivdes jättebra på Åland från första stund och fick snabbt många nya vänner här. Så det kan jag inte påstå. Undantaget första sommaren då vi flyttade hem till Borgå några månader. Men i övrigt, nej.
– Enda nackdelen är att det blir lite längre väg till föräldrarna och brorsan, som bor kvar i Borgå. Men jag har aldrig funderat på att flytta härifrån. Inte när jag var yngre heller.
Har missat båda avancemangen
Med tanke på ”Anskus” gedigna IFK-karriär är det svårt att ta in följande mening. Han har aldrig varit med på isen i samband med ett avancemang.
– Det är ju lite lustigt ändå att det har råkat sig så, säger 36-åringen och skrattar till.
Under sina år i IFK har föreningens representationslag vunnit två uppflyttningar. Första gången var säsongen 2013–2014 då man säkrade avancemanget från division 4 till division 3 på bortaplan i Saltsjö-Boo.
– Då var jag korsbandsskadad, noterar Ansku.
Andra gången var nu i våras när man återigen gick från division 4 till division 3. Avgörandet kom även denna gång på bortaplan, fast i Stricct Travel Arena, Spånga.
– Då hade jag problem med axeln. Den for redan i första eller andra kvalmatchen, säger Andreas Stenberg och fortsätter:
– Jag sade det här på skämt inför säsongen, att om vi tar oss till något kval så kanske jag får ta och försöka skada mig med flit. Köra fullt fart in i sargen eller något. Det verkar ju vara ett bra segerrecept.
Ser fram emot kvalet
Nej, men skämt åsido. Andreas Stenberg står, precis som de flesta övriga i laget, inför karriärens hittills viktigaste matcher. IFK har aldrig tidigare nått division 2-kvalet.
– Det ska bli riktigt roligt att få vara med. Jag ser verkligen fram emot det.
Känner du av allvaret? Märker du att det är speciella matcher på inkommande?
– Visst gör jag det. Och det är ju roligt med division 2-kval. Det hade varit stort för föreningen om vi steg. Så det är klart att det är lite nervöst på det sättet. Men äh, ärligt talat försöker jag att inte tänka på det så mycket. Jag tar det som vilka matcher som helst. Jag vill alltid vinna.
IFK inleder kvalserien med dubbla bortamatcher. I dag, lördag, spelar man borta mot Sudrets HC på Gotland. I morgon, söndag, väntar ny bortamatch fast mot Norrtälje IK.
