Vindkraft, fakta och naturvärden

Lagtingsledamoten Anders Ekström bemöter i lokaltidningarna den 18 respektive 19 augusti den senaste insändaren av Norrhavets Vänner.

Självfallet har även politiker rätt att bemöta kritik. Norrhavets Vänner välkomnar alla bemötanden, inte minst för att de pekar på sådant som behöver klarläggas.

Ekström skriver att vi nu börjar få fakta på bordet och att det ska styra diskussionen. Det utgör dock inte ”fakta på bordet” att WSP i sin utredning beställd av Sunnanvind bedömer att Norrhavet lämpar sig för havsbaserad vindkraft, när Finlands miljöcentral säger det motsatta.

Allt går dessutom inte att mäta eller värdera i euro och allt består inte av kalla fakta. Även åsikter och upplevelser av naturvärden bör ges tillbörlig tyngd i såväl debatten som i kommande beslut.

Hur definierar man ”industriområde” och vad avses med förstörandet av ett naturområde? Förutom åtgärder som bryter mot gällande lag, handlar det om tyckande och inte fakta.

Ekströms uppfattning av industriområde versus naturområde ter sig skrämmande förenklad. I hans värld är uppenbarligen ett vindkraftverk per fyra kvadratkilometer och cirka 300 stycken – samtliga höga som Eiffeltornet – på ett 1.300 kvadratkilometer stort havsområde fortfarande ett oexploaterat naturområde och inte ett industriområde. Ekström antyder att det endast handlar om landskapsbilden på norra Åland och att synligheten kan jämställas med bebyggelsen längs stränderna. Norrhavets Vänner har en helt annan verklighetsuppfattning och andra grundvärderingar.

Ekström reducerar Finlands miljöcentrals slutsats till en allmän rekommendation om försiktighet, samtidigt som WSP-rapportens slutsats upphöjs till ett faktum.

Miljöcentralen konstaterar att etablering av havsbaserad vindkraft i stora delar av Finlands havsområde, inklusive Norrhavet, medför stor risk för allvarliga störningar av flera unika, viktiga och känsliga fågelbestånd i närområdet, och ger en stark rekommendation att inte etablera havsbaserad vindkraft i dessa områden. Varför följer man inte denna rekommendation?

Östersjön klassas som ett känsligt och sårbart innanhav. Det innebär att även synbart små förändringar kan innebära allvarliga störningar av ekosystemets funktion som helhet. Extrem försiktighet krävs med alla ingrepp som medför någon typ av miljöpåverkan.

WSP-utredningen har betydande svagheter. Utvalda delområden analyseras noga men rapporten missar helhetsbilden av vad Norrhavet är i dagsläget och vad det blir efter en eventuell utbyggnad. Dessutom saknas erfarenheter och referensdata från liknande verksamhet av motsvarande omfattning. Således blir bedömningarna av vindkraftsparkens miljöpåverkan överlag i bästa fall kvalificerade gissningar.

Vad ekonomin beträffar hänvisar Ekström något lättvindigt till resultatsiffror från Finland utan att differentiera havsbaserad vindkraft och utan att beakta alla de larmsiffror och rapporter som under en lång tid har offentliggjorts rörande vindkraftens bristande lönsamhet och svagheter i vår omvärld.

Norrhavets Vänner rf