Att vänta på AI är också ett val – och det är inte riskfritt

I en debattartikel i Ålandstidningen frågar Aino Waller (S) om vi ska välja “Åland eller AI-land?” och landar i att återhållsamhet är den enda ansvarsfulla vägen.

Det är en viktig diskussion. AI är komplext och förtjänar att förstås, inte förenklas. Bilden som målas upp är dock ensidig och i delar missvisande.

Ja, AI är inte ett neutralt verktyg. Och ja, det finns legitima frågor kring makt, resurser och beroenden. Men flera av resonemangen förenklar verkligheten.

Till exempel lyfts datacenter som kyls med dricksvatten som en global problematik. Det förekommer, men långt ifrån alltid. Tekniken utvecklas snabbt, och i vattenrika regioner ser förutsättningarna helt annorlunda ut än i områden med verklig brist.

Samma sak gäller energin. AI ökar efterfrågan, men används också för att effektivisera energisystem, industri och transporter. Att beskriva tekniken som ett av de största hoten mot den gröna omställningen ger en ofullständig bild.

Den kanske viktigaste frågan är ändå denna: vad händer om vi väntar?

Att “fundera i lugn och ro” kan låta ansvarsfullt, men innebär i praktiken att andra sätter riktningen. Teknologin utvecklas oavsett om vi deltar eller inte. Att avstå är inte neutralitet – det är att avsäga sig inflytande.

För ett självstyrt samhälle borde det vara en central fråga. Självstyrelse handlar inte bara om att skydda det vi har, utan också om att aktivt forma vår framtid. Det gäller även i relation till ny teknologi.

För små samhällen handlar AI därför inte om att okritiskt följa utvecklingen, utan om att förstå den, testa den och forma hur den används lokalt.

Att vänta är också ett val.

Och det valet har konsekvenser.

It-entreprenör Denise Johansson