Ledare
Utan ständig omvårdnad förtvinar demokratin rätt snabbt.
unsplash
Vår moderna demokrati vissnar bort
Demokratin i världen har backat till 1978 års nivå för den genomsnittlige världsmedborgaren. Bara sju procent av världens befolkning bor numera i liberala demokratier, amerikanerna tillhör inte längre den skaran. Vår moderna demokrati är en känslig planta som måste vårdas för att inte vissna.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Samtidigt som Johan Karrentos trivsamma skildring av livet i den åländska demokratins högborg, filmen ”Världens minsta parlament”, visas på Bio Savoy, landar den tionde upplagan av det ansedda V-Dem-institutets ”Democracy Report” som en käftsmäll.
Demokratin i världen har backat till 1978 års nivå för den genomsnittlige världsmedborgaren. De enorma framsteg som gjordes under den så kallade tredje demokratiseringsvågen, den som inleddes med Nejlikerevolutionen i Portugal 1974, är i praktiken utraderade, konstaterar rapportförfattarna.
V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet har byggt upp världens största demokratidatabas med uppgifter för 202 länder från år 1789 till år 2025. Över 4.200 experter från 179 länder är knutna till V-Dem, som mäter hundratals olika indikatorer på demokrati.
Tre av fyra människor på jorden, runt sex miljarder själar, lever under autokratiskt styre. Bara sju procent av världens befolkning bor i liberala demokratier. Det är den lägsta siffran på över femtio år.
Petter Lobråten
Siffrorna talar sitt eget brutala språk. 92 av världens stater klassificeras nu som autokratier, mot 87 demokratier. Tre av fyra människor på jorden, runt sex miljarder själar, lever under autokratiskt styre. Bara sju procent av världens befolkning bor i liberala demokratier. Det är den lägsta siffran på över femtio år.
Det mest alarmerande i årets rapport är USA:s dramatiska fall. Under Donald Trumps andra presidentperiod har landets demokratiindex sjunkit med 24 procent på ett enda år, den största nedgången i USA:s moderna historia. Landet har förlorat sin status som liberal demokrati för första gången på över ett halvsekel. Maktkoncentrationen till presidentämbetet, attackerna mot medier och akademisk frihet, urholkningen av rättsstatens principer och kongressens abdikering från sin kontrollerande roll har skett i en hastighet som saknar motstycke bland moderna demokratier. Det som tog Viktor Orbán i Ungern ett decennium har Trump åstadkommit på tolv månader.
Men USA är inte ensamt. Autokratiseringen är nu genuint global. 44 länder befinner sig i pågående autokratisering, fler än någonsin tidigare samtidigt. Bland de nya fallen finns fem europeiska stater: Kroatien, Italien, Slovakien, Slovenien och Storbritannien. EU:s kärnländer och närmaste allierade är direkt berörda.
Yttrandefriheten är den aspekt av demokratin som drabbas hårdast, den försämras i 44 länder. Tortyren som politiskt verktyg ökar. Civilsamhället pressas i nära 70 procent av alla autokratiserande stater.
Mot denna mörka fond finns ljusglimtar. Brasilien, Polen och Thailand har vänt sina autokratiseringsprocesser. Mauritius genomgick en anmärkningsvärd demokratisk återhämtning efter valet 2024. Guatemala visar att det går att besegra korrupta eliter vid valurnorna. Forskningen visar att omkring 70 procent av alla autokratiseringsepisoder historiskt sett har kunnat vändas, ofta i samband med det första valet efter att försämringen inleddes.
Men dessa ljuspunkter bleknar inför den övergripande trenden. Bara 18 länder demokratiseras, och de representerar en bråkdel av världens befolkning. Den demokratiska stagnationen har pågått i femton år. Och nu har den nått de länder som en gång ansågs vara demokratins ointagliga fästningar.
Demokratin är inte ett naturtillstånd som upprätthåller sig självt. Den kräver aktiva medborgare, oberoende institutioner, fria medier och politisk vilja. V-Dem-rapporten påminner oss om att inget land är immunt. Det är med andra ord viktigare än någonsin att slå vakt om vårt demokratiska åländska samhälle och vår självstyrelse. Det minsta man kan kräva av oss medborgare är att vi orkar gå och rösta på valdagen.